Forskare i integrerad geofysisk tolkning av den litosfäriska manteln

När Ari Tryggvason tidigt 1990-tal började att intressera sig för jordskorpan hade man fått överge teorin att nedre delen av skorpan var homogen. Förklaringen dittills hade varit att där är så pass varmt att alla strukturer jämnats ut.

— Men det visade sig vara fel. Med fler och bättre instrument kunde vi se att den nedre halvan var lika heterogen som den övre, säger Ari Tryggvason.

Den erfarenheten ligger till grund för det arbete han nu har framför sig. Idag säger man samma sak om nästa underliggande lager, den litosfäriska manteln, som man gjorde om skorpan. Att den är för varm för att innehålla någon struktur. Men Ari Tryggvason antar att eftersom jordskorpan sitter hårt fast i lagret under borde den bära på en liknande historia.

För att få reda på mer ska han ta hjälp av Sveriges seismografiska nätverks 61 mätstationer runt om i landet. Tack vare vårt stabila urberg har vi tillsammans med bland annat Finland en av världens bästa förutsättningar för att studera denna gren inom geologin.

Med hjälp av registreringar av jordbävningar från hela världen, efter att ha "silat bort" den information som handlar om jordskorpan och själva jordbävningskällan, hoppas han kunna vaska fram information om den litosfäriska manteln.

Vad har det för betydelse att veta hur den ser ut?

— Jag är övertygad om att det finns viktig information att hämta där. Men jag är inte driven av de stora geopolitiska frågorna. Jag är mer geofysiker, den som samlar snäckorna på stranden. Sedan får någon annan komma och analysera vad det är jag hittat, säger Ari Tryggvason.
 

Bakgrund