Forskningsfinansiering
Bidragsbeslut
Stora utlysningen
Vetenskapsrådet tog i årets stora utlysning beslut om fördelning av cirka 3,8 miljarder i närmaste treårsperioden. Av dessa pengar fördelas 1,2 miljarder till naturvetenskap och teknikvetenskap, cirka 1 miljard till nationell och internationell forskningsinfrastruktur, 938 miljoner till medicin, 146 miljoner till utbildningsvetenskap, 400 miljoner till humaniora och samhällsvetenskap, 44 miljoner till konstnärlig forskning och utveckling samt 18 miljoner till genusforskning.
Totalt inkom cirka 4700 ansökningar, varav drygt 1000 beviljades. Detta innebär en beviljningsgrad på cirka 23 procent. Flesta ansökningar inkom inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Mest pengar går till Uppsala universitet.
Den högsta beviljningsgraden finns inom KFI (33 procent) men den ligger också ganska högt både inom medicin (drygt 27 procent) och naturvetenskap och teknikvetenskap (drygt 25 procent).
Lägsta beviljningsgraden finns inom utbildningsvetenskap (drygt 9 procent).
– Det är beklagligt då ett stort antal ansökningar fått ett högt vetenskapligt betyg. Forskningsbidragen är relativt höga men samtidigt ska det fördelas på i snitt fyra medverkande per projekt och flera av forskarna har inte några andra finansiärer att söka hos, säger Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén.
Medelbidraget för projektbidrag har ökat inom alla områden och inom naturvetenskap och teknikvetenskap samt medicin har kvinnorna beviljats ett högre medelbidrag än männen.
Största skillnaden i beviljandegraden mellan män och kvinnor för projektbidrag finns inom medicin och den minsta skillnaden inom humaniora och samhällsvetenskap.
Totalt har medel till 68 anställningar som forskarassistent beviljats.
– Satsningen på unga forskare är ett medvetet val. Det är ett sätt att få fram starka forskningsgruppledare inför framtiden, säger Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin.