Beredningshandbok utbildningsvetenskap

Denna handbok är tänkt att fungera som en hjälp för dig som fått uppdraget som granskare för utbildningsvetenskapliga kommittén. Handboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning och bedömning går till för de bidragsformer som utlyses inom utbildningsvetenskap.

Vetenskapsrådets beredningsorganisation bygger på fyra hörnstenar:

  • öppenhet i processen
  • inomvetenskaplig bedömning, peer -review
  • strikta jävsregler
  • femgradig betygsskala för vetenskaplig kvalitet

Den öppna processen innebär att alla ansökningar som inkommer till Vetenskapsrådet är offentlig handling och att beredningsprocessen är så öppen som möjligt. Rättssäkerheten skall vara föredömlig i hanteringen.

Sedan 2008 tillämpas en beredningsorganisation inom utbildningsvetenskap avsedd att säkerställa kvaliteten i vårt arbete i varje steg, från det att ansökan inkommer till dess att beslut är fattat. Om vi till exempel finner att Din ansökan skulle kunna få en bättre hantering i ett annat ämnesråd kontaktar vi huvudsökande och diskuterar detta. Rådgivande yttranden kan inhämtas från ett annat ämnesråd inom Vetenskapsrådet om sakkunskap saknas i den aktuella beredningsgruppen. Slutligen kan externa granskare användas, vars yttranden är offentliga. Övriga yttranden är arbetsmaterial och det är den samlade bedömningen som beredningsgruppen gör som blir offentlig.

Beredningsorganisationen skiljer tydligt mellan bedömning av vetenskaplig kvalitet och beslut om tilldelning av medel. Detta innebär att arbetet lämnas över till ordförande i beredningsgrupperna efter att de haft ett gemensamt seminarium med utbildningsvetenskapliga kommittén. Ingen ledamot i kommittén är involverad i beredningsgruppernas arbete. Eftersom det inte finns någon budget i de olika beredningsgrupperna avgör dessa den vetenskapliga kvaliteten enligt Vetenskapsrådets femgradiga betygsskala, men gör inga prioriteringar. Betyget bygger på en sammanvägning av kvaliteten i projektets idéer/frågeställningar, teorier och metoder samt projektets design och genomförbarhet, och naturligtvis även forskarens/forskargruppens kompetens inom det aktuella ämnesområdet.

Alla med vetenskaplig kvalitet 4 går sedan vidare till utbildningsvetenskapliga kommittén — som läser alla dessa ansökningar. Även ett begränsat antal med vetenskaplig kvalitet 3 kan gå vidare (här gör beredningsgrupperna en prioritering inom 3:orna). I år har kommittén höjt kraven ytterligare på vetenskaplig kvalitet 4 genom att göra tillägget som innebär att det ska finnas ett tydligt krav på betydande originalitet hos de ansökningar som får detta betyg.

Tre av beredningsgruppens ledamöter skriver underlag för yttrandena (var och en för sig) innan beredningsgruppen möts för sitt beslutssammanträde. Alla ledamöterna läser inför sammanträdet alla dessa underlag samt abstracts för samtliga ansökningar. Ordförande i beredningsgruppen skriver själv inga yttranden utan har som uppgift att se till att alla ansökningar behandlas likvärdigt.

Det är min förhoppning att forskningsinriktningen (se nedan) tillsammans med beredningsorganisationens utformning (där en tredjedel av granskarna är från något av de nordiska länderna) ska medverka till att alla sökande inom utbildningsvetenskap ska finna att granskningen av ansökningarna skett på bästa tänkbara sätt.

Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare Vetenskapsrådet/Utbildningsvetenskap

Dela |
Sidansvarig: Anders Westlin
Senast uppdaterad: 2011-05-13
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund