Frågor och svar om ansökningsprocessen 2011

• Vem kan söka?
  
• Vad kan jag söka?
  
• Hur ska jag söka?
  
• Projektbidrag unga forskare - vad gäller?
  
• Hur ska budgeten se ut?
  
• Vilka regler gäller för indirekta kostnader?
  
• Vart vänder jag mig för hjälp?
  
• Vad händer efter att jag har sökt?
  
• Hur fungerar open access?
  

Vem ska förvalta mitt bidrag?

Bidraget ska förvaltas av ett svenskt universitet eller högskola eller någon annan svensk offentlig organisation som uppfyller Vetenskapsrådets krav på förvaltande organ.

Finns det någon åldersgräns för att söka bidrag från Vetenskapsrådet?

Nej, det finns inte någon åldersgräns för att söka bidrag från Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet har dock direktiv från regeringen att arbeta för att unga och nydisputerade forskare ska få goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär.

Var ska jag vara anställd?

Projektledaren för bidrag som finansieras av Vetenskapsrådet ska vara anställd av det förvaltande organet när bidragsperioden börjar, om inte Vetenskapsrådet, det förvaltande organet och eventuell annan arbetsgivare kommer överens om något annat. Du behöver inte vara anställd vid ansökningstillfället.

Vilka räknas som medverkande i projektet?

Medverkande är de disputerade forskare som är mest relevanta för den föreslagna forskningens genomförande.

Krävs doktorsexamen för att kunna söka?

Ja, det krävs för att kunna söka alla våra bidrag förutom projektbidrag inom konstnärlig forskning och utveckling samt för Industridoktorandprojekt.

Doktorsexamen ska vara avlagd senast den sista ansökningsdagen för utlysningen. Det examensdatum som vi utgår från är det datum då du har uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis obligatoriska kurser, disputation och godkänd doktorsavhandling.

För hur många år kan jag söka bidrag?

Bidragstiderna varierar mellan de olika bidragen, vilket framgår i utlysningstexterna.
Som längst beviljas bidrag för fem år.

Om jag har ett pågående bidrag från Vetenskapsrådet, kan jag söka ändå?

Olika regler gäller för olika bidrag. Se utlysningstexterna för mer information.

Kan jag beviljas flera bidrag?

Det beror på vilka bidrag du har sökt. Se utlysningstexterna för mer information.

Kan jag skicka in flera ansökningar för samma bidrag?

Nej.

Kan jag söka inom två olika ämnesområden med olika forskningsprojekt?

Ja, i de flesta fall. Du hittar mer information om vad som gäller i utlysningstexterna

Kan jag skicka in flera ansökningar för samma projekt?

Nej

När behöver jag ange citeringsdata?

Det är endast för ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap som citeringsdata ska anges för:

• Referee-bedömda artiklar
• Referee-bedömda konferensbidrag
• Översiktsartiklar, bokkapitel och böcker.

För projektbidrag för unga forskare ska dock inte citeringsdata anges. Se utlysningstexterna för mer information

Hur stor chans är det att min ansökan beviljas?

Beviljningsgraden skiftar något från år till år men för 2011 blev utfallet av beviljade antal ansökningar som följer:

• Medicin: 25,1 procent
• Naturvetenskap och teknikvetenskap: 29,5 procent
• Humaniora och samhällsvetenskap: 15,2 procent
• Utbildningsvetenskap: 14 procent
• Forskningens infrastrukturer: 39 procent
• Konstnärlig Forskning och Utveckling: 19 procent
• Genusforskning: 16 procent

Ska jag skicka med rekommendationsbrev?

Nej. Rekommendationsbrev, stödjebrev eller liknande som vi får in som en del av ansökan eller på något annat sätt är inte del av ansökan och har inget värde när vi bedömer din ansökan. De kommer heller inte att sparas i akten som rör din ansökan.

Ska jag skicka med särtryck, avhandling eller manuskript?

Nej.

Finns det några dokument som ska skickas in i pappersform?

Ja. När du registrerar din ansökan i ansökningssystemet genereras en särskild bilaga (bilaga S). Bilagan ska du skriva ut. Den ska signeras av både dig som sökande och prefekten eller motsvarande för institutionen där forskningen kommer att bedrivas. Sedan skickar du bilagan till Vetenskapsrådet i pappersform. Senast tre arbetsdagar efter sista ansökningsdatum ska underskriven bilaga S ha kommit in till Vetenskapsrådet.

Vad händer om ansökan är ofullständig?

Vetenskapsrådet behandlar inga ofullständiga ansökningar. Du som sökande ansvarar för att ansökan är fullständig och att alla bilagor är bifogade.

Ska jag lösenordsskydda mina filer?

Nej.

Kan jag använda symboler (till exempel grekiska bokstäver)?

I ansökningsformuläret  (VR-Direct) ska du skriva ut till exempel Alfa eller Beta, istället för att skriva symbolerna. I de bilagor du bifogar, kan du dock använda symboler.

Vilket språk ska jag använda?

Du bör skriva din ansökan, inklusive bilagor, på engelska eftersom Vetenskapsrådet använder internationella bedömare. Den obligatoriska populärvetenskapliga beskrivningen och din adress ska dock vara på svenska.

Måste ansökan göras färdig vid ett tillfälle?

Nej, du kan logga in och ut och arbeta med din ansökan i ansökningsystemet (VR-Direct) fram till att du har bekräftat registreringen.

Vilka slags kostnader kan bidraget täcka?

Projektbidrag unga forskare kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis lön, resor och utrustning. Du kan maximalt söka för 75 procent av din lön. Bidraget får inte användas till stipendier.

Varför har Vetenskapsrådet valt att just en tredjedel av det årliga totalbeloppet för projektstöd och postdoktorsstöd för varje ämnesområde ska fördelas till unga forskare?

Det motsvarar det stöd Vetenskapsrådet tidigare år gett forskare som är i början av sin karriär — fast då delvis i andra former.

Kan jag söka andra projektbidrag samtidigt?

Söker du Projektbidrag för unga forskare kan du inte samtidigt söka våra ordinarie Projektbidrag, oavsett vetenskapsområde. Våra vetenskapsområden är utbildningsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap, konstnärlig forskning och utveckling.

Du kan dock söka Vetenskapsrådets andra riktade projektbidrag samtidigt med Projektbidrag för unga forskare, så länge ansökan rör en annan projektidé.

Inom vilka ämnesområden kan jag söka Projektbidrag för unga forskare?

Inom medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap.

Kan jag söka Projektbidrag för unga forskare?

Projektbidrag för unga forskare kan sökas av dig som har avlagt doktorsexamen 2005-01-01 eller senare.

Även du som avlagt doktorsexamen tidigare än 2005 kan räknas till denna kategori om det finns särskilda skäl för avräkningsbar tid. Godkända skäl är sjukdom, föräldraledighet, plikttjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, allmäntjänstgöring (AT, upp till 24 månader) samt vidareutbildning/specialistträning (upp till 24 månader) för kliniskt verksamma yrkeskategorier. Även andra speciella omständigheter kan vara aktuella (vi godkänner dock inte arbetslöshet, semester eller anställningar som ej avser forskning som avräkningsbar tid).

Varför väljer Vetenskapsrådet två olika sätt att stödja forskare i början av karriären och hur kommer det sig att man tidigare gjort olika inom olika ämnesområden?

Vi utgår från hur situationen har sett ut. Inom utbildningsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap eller konstnärlig forskning och utveckling har forskare i början av sin karriär hävdats sig tillräckligt väl i konkurrensen kring det vanliga projektbidraget. Så har inte varit fallet inom natur- och teknikvetenskap eller inom medicin och hälsa. Där har vi därför använt oss av anställningar som forskare och forskarassistent för att stödja dessa forskare. När detta nu inte längre är möjligt använder vi oss sedan 2011 av en ny bidragsform — Projektbidrag för unga forskare — som vänder sig specifikt till forskare i början av karriären.

Kan jag söka för avskrivningskostnader?

Ja, du kan ta upp avskrivningskostnader för utrustning som ska användas i projektet, förutsatt att

• utrustningen har minst tre års ekonomisk livslängd
• utrustningen har ett anskaffningsvärde över visst belopp (vänd dig till ditt förvaltande organ för att få information om det belopp som gäller för din institution)
• utrustningsbehovet för det sökta projektet inte kan tillgodoses genom nyttjande av nationell eller internationell infrastruktur öppen för alla. Läs mer om forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet stödjer.

Du kan endast ta upp den del av avskrivningskostnaderna som motsvarar användningen av utrustningen i det sökta projektet. Du kan inte ta upp avskrivningskostnader för utrustning som helt finansieras av andra bidrag.

Vilka typer av kostnader kan bidragen täcka?

Projektbidrag och rambidrag kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor (inklusive vistelser vid forskningsanläggningar), publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader. Bidraget får inte användas till stipendier.

För övriga bidrag, till exempel konferensbidrag, se utlysningstexten

Hur stora var medelbidragen inom de olika ämnesområdena under 2011?

Medelbidrag per ämnesområde räknat per projektbidrag år ett:

• Humaniora och samhällsvetenskap: 1 043 000 kronor
• Medicin och hälsa: 883 000 kronor
• Naturvetenskap och teknikvetenskap: 836 000 kronor
• Ubildningsvetenskap: 1 660 462 kronor
• Konstnärlig forskning och utveckling: 770 000 kronor
• Genusforskning: 1 292 000 kronor

När ska jag räkna in moms?

Om pengarna kommer att förvaltas av statliga universitet, högskolor eller andra myndigheter, kommuner, landsting, företag eller organisationer med momspliktig verksamhet ska du inte ta med momsen i din ansökan. I alla andra fall räknar du med momsen.

Vad gäller för indirekta kostnader då det handlar om medel för forskningsinfrastruktur?

Du som söker medel för forskningsinfrastruktur ska inte räkna med indirekta kostnader i budgeten.

Ska jag räkna med indirekta kostnader i ansökan?

Ja om du söker medel för ett forskningsprojekt (t.ex. projektbidrag) men inte om du söker medel för infrastruktur (t.ex. Dyrbar vetenskaplig utrustning). Vetenskapsrådet har också många mindre bidragsformer som i de flesta fall söks utan att du anger indirekta kostnader. Du hittar mer information om vad som gäller i utlysningstexterna

Kommer Vetenskapsrådet att ange procentsatser för direkta och indirekta kostnader i beviljade projekt?

Nej, det beviljade beloppet är ett totalbelopp som inkluderar både direkta och indirekta kostnader.

Ska jag ange procentsatser för direkta och indirekta kostnader inom mitt projekt?

Nej, du ska ange det totala beloppet uppdelat på de kostnader som du söker medel för.

Vad räknas som direkta respektive indirekta kostnader?

Vetenskapsrådet anger ingen modell för denna beräkning utan överlåter till lärosätena att enligt sina modeller beräkna indirekta kostnader. Du som söker ska få uppgifter om vilka indirekta kostnader som ska adderas direkt från din prefekt och inte behöva beräkna dessa själv.

Är min ansökan allmän handling?

Ja, när den är registrerad. När vi har fattat ett beslut blir även beredningsgruppens samlade yttrande allmän handling.

Hur gör jag om jag vill ändra i en redan registrerad ansökan?

Detta är inte möjligt. Om du absolut måste ändra en registrerad ansökan får du göra en helt ny ansökan om det sker före ansökningstidens utgång. Skicka då bara en ny bilaga S för den ansökan som är korrekt samt ett skriftligt återtagande av den felaktiga ansökan.

Vad händer om ansökan kommer in för sent?

Om vi får in din ansökan för sent kommer ansökan att avföras utan granskning.

Hur får jag veta att min ansökan är registrerad?

När du har registrerat din ansökan i ansökningssystemet (VR-Direct) får du en PIN-kod via e-post. När du har skrivit in PIN-koden i VR-Direct genereras en S-bilaga som du ska skriva ut och skriva under. När vi får din S-bilaga med post hämtar vi ansökan ur systemet och registrerar den i vårt ärendehanteringssystem. Du får då en bekräftelse av oss om att din ansökan har registrerats och diarieförts.

Vem ska jag fråga om vad som ska ingå i ansökan?

Vänd dig till den kontaktperson som står i utlysningstexten.

Om jag har tekniska frågor?

I respektive utlysningstext står det vart du ska vända dig vid tekniska frågor.
Till aktuella utlysningar

Vad används den populärvetenskapliga beskrivningen till?

Om din ansökan beviljas bidrag har Vetenskapsrådet rätt att använda den populärvetenskapliga beskrivningen för informationsändamål. Den kommer bland annat att publiceras på Vetenskapsrådets webbplats.

Kan jag överklaga beslut om avslag?

Nej.

Hur får jag reda på om min ansökan har beviljats?

Beviljade bidrag publiceras på vår webbplats kort efter att beslut har fattats. Du kommer också få skriftligt besked (kontrakt eller avslagsbrev samt beredningsgruppens yttrande).

Läs vad som gäller i utlysningstexten för det bidrag du har sökt.
Till våra utlysningar

Kan open access gynna mig som forskare?

Nu finns flera studier som visar att det inom många områden är en fördel att publicera open access, eftersom det kan generera fler citeringar och därmed högre bibliometriska poäng. En av de studier som visar på fördelarna med open access finns på EU-kommissionens webbplats.

Vad är SwePub?

SwePub är ett söksystem för svenska vetenskapliga publikationer som Kungliga Biblioteket skapat genom att samla in uppgifter från universitetens publikationsregister. Artiklar som parallellpubliceras som Open Access i universitetens register blir automatiskt synliga i SwePub.

Prova SwePub
Läs mer om tjänsten

Kommer Vetenskapsrådet arbeta för att även vetenskapliga data omfattas av open access?

Hur open access i relation till rådata ska betraktas har Vetenskapsrådet ännu inte tagit ställning till.

Kommer Vetenskapsrådet följa upp om forskarna publicerar sig enligt principerna för open access?

Vetenskapsrådet har ännu inte fattat beslut om hur man ska följa upp att open access-principerna efterlevs.

Varför tvingar Vetenskapsrådet och andra finansiärer fram open access — om det innebär fördelar, exempelvis i form av fler citeringar, borde ju fler och fler artikelförfattare söka sig till open access ändå?

Erfarenheten har visat att krav på open access driver utvecklingen snabbare. Därför har så många forskningsfinansiärer beslutat kräva open access. Exemplet The National Institutes of Health (NIH) är tydligt.  När de bara rekommenderade open access blev resultatet negligerbart. Situationen ändrades drastiskt när de övergick till krav på open access.

Kan forskarnas utgifter för open access betraktas som en indirekt kostnad?

Granskning och publicering är en del av forskningsprocessen, men det är upp till lärosätena själva att avgöra om open access ska betraktas som en direkt eller en indirekt kostnad. Den som söker projektbidrag från Vetenskapsrådet ska i ansökan inte precisera vad som är direkta respektive indirekta kostnader. 

Hur ska forskarna få råd att betala den utgift som parallellpublicering eller publicering i en open access-tidskrift innebär?

I det totalbelopp forskaren anger i sin ansökan om projektstöd kan han eller hon räkna in den eventuella merkostnad som open access-publicering medför.

Open access-tidskrifter är beroende av författarnas pengar. Hur vet man att det inte påverkar deras sakkunnigbedömning?

Open access-tidskrifterna finansieras av artikelavgifter i stället för prenumerationsavgifter. De kan också finansieras av fonder, institutioner etc. Många open access-tidskrifter har nått höga rankningar inom sina ämnesområden. Seriösa open access-tidskrifter har samma intresse av hög kvalitet som seriösa prenumerationstidskrifter för att kunna locka till sig de bästa bidragen. En seriös tidskrift kompromissar inte med kvaliteten. Detta gäller oberoende av publiceringsmodell. Dessutom är även prenumerationstidskrifter ofta beroende av författarnas pengar. Det förekommer ofta så kallade page charges, speciellt för bilder och grafer.

Öppna arkiv använder sig inte av sakkunnigbedömning. Varför förordar då Vetenskapsrådet det?

Publicering i öppna arkiv handlar om att parallellpublicera artiklar som redan har bedömts av sakkunniga vid den tidskrift där de ursprungligen publicerades.

Är kravet om open access förenligt med regeringens bibliometriska modell för medelstilldelning? En del av de tidskrifter som ger mest bibliometriska poäng är inte open access.

Den bibliometriska utvärderingsmodellen ger poäng baserat på citeringarna till de enskilda artiklarna och tar ingen hänsyn till i vilken tidskrift artikeln är publicerad. Huruvida tidskriften är open access inverkar således inte alls på den bibliometriska poängen.

Är det lagligt att parallellpublicera sin artikel i ett öppet arkiv? Copyrighten skrivs ju i regel över på förlaget när man publicerar sig i en traditionell vetenskaplig tidskrift.

Det lagliga utrymmet att parallellpublicera är avhängigt av tidskriftens/förlagets policy. I databasen SHERPA/RoMEO “Publisher copyright policies & self-archiving" hittar man förlagens villkor, se http://www.sherpa.ac.uk/romeo.php.

EU-kommissionens sjunde ramprogram FP7 kräver open access inom sju av ramprogrammets ämnesområden. För att hjälpa sina anslagsmottagande forskare att hantera rättighetsfrågorna har man utarbetat ett tillägg till publiceringsavtalet. Detta skall garantera att forskaren behåller rätten att deponera sitt arbete i ett öppet arkiv och vara fritt tillgänglig. Man har också tagit fram ett följebrev, som forskarna kan använda i sina kontakter med förlaget, se Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition, SPARC:s webbplats.

Vilka regler har Vetenskapsrådet satt upp för parallellpublicering?

Vetenskapsrådet kräver att artiklar ska publiceras fritt tillgängliga inom sex månader från publicering i vetenskaplig tidskrift. Om förlagets standardavtal inte tillåter detta ska forskaren kräva att förlaget gör ett undantag. Parterna kan då använda sig av ett tilläggsavtal som kan hämtas här. Om förlaget inte accepterar bör forskaren publicera i en annan tidskrift. Endast i undantagsfall kan Vetenskapsrådet medge en förlängning av tiden för tillgängliggörande upp till maximalt 12 månader, under förutsättning att forskaren kan uppvisa en tydlig dokumentation av vilka ansträngningar han/hon gjort för att uppfylla sexmånaderskravet.
Det är den granskade versionen av artikeln som ska publiceras, alltså inte pre print-versionen.

 

Varför omfattas inte t.ex. monografier eller bokkapitel av beslutet?

Vetenskapsrådet utreder för närvarande huruvida dessa typer av publikationer i en framtid ska omfattas av kraven om open access eller inte.

Vilka typer av publikationer omfattas av Vetenskapsrådets beslut om open access?

Alla sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftpublikationer som blir resultat av forskning som Vetenskapsrådet stött.

Varför har Vetenskapsrådet tagit beslut om open access?

Alla ska ha tillgång till forskningsresultat som finansieras av allmänna medel, det får de med open access. Vi har inväntat de tekniska förutsättningarna för att publicera enligt principerna för open access. Nu finns de; i princip alla svenska lärosäten har ett öppet digitalt arkiv för parallellpublicering. Dessutom finns möjligheten att publicera sig i open access-tidskrifter och i traditionella tidskrifter mot en open access-avgift.

Hur publicerar man sig enligt open access?

Det finns fyra sätt:

• I en ren open access-tidskrift — det finns över 4 000 sådana tidskrifter i världen som alla använder sig av sakkunniga då de bedömer kvalitén i artiklarna. Se Directory of Open access Journals (DOAJ) http://www.doaj.org
• Så kallade hybridtidskrifter. Traditionella tidskrifter erbjuder författare till accepterade artiklar att välja open access mot en artikelavgift. Alla de stora tidskriftsförlagen erbjuder denna modell.
• Genom så kallad parallellpublicering, vilket innebär att man förutom att publicera sin forskningsartikel i en traditionell vetenskaplig tidskrift, även publicerar artikeln i ett fritt tillgängligt arkiv.
• Publicering på en webbplats vid exempelvis ett lärosäte. Detta är dock inte att rekommendera eftersom länkar till webbplatser ofta bryts och publikationen därmed blir svår att hitta.

Från när gäller Vetenskapsrådets beslut om open access?

All forskning som Vetenskapsrådet beviljar stöd fr.o.m. 2010-01-01 omfattas av beslutet om open access.

Vad innebär Vetenskapsrådets beslut om open access?

Vetenskapsrådets beslut om open access innebär att alla sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftpublikationer som blir resultat av forskning som Vetenskapsrådet stött, ska vara fritt tillgängliga.

Vad innebär open access?

Open access innebär att alla ska ha tillgång till publicerade forskningsresultat genom att dessa görs gratis tillgängliga på internet.

Elsevier har infört nya regler för open access. Vad innebär dessa?

De nya reglerna är inte helt lätta att tolka men styrgruppen för OpenAccess.se anser att de innebär följande: Elsevier tillåter att författare lägger ut en kopia av sin artikel på en egen webbsida eller i ett öppet arkiv, men inte om det finns ett open access-krav att lägga ut artiklar i ett specifikt öppet arkiv. Då kräver Elsevier ett särskilt avtal med lärosätet eller forskningsfinansiären.
 
Elseviers nya policy berör alltså, enligt styrgruppens tolkning, enbart de lärosäten som kräver att forskarna ska göra sina artiklar fritt tillgängliga i lärosätets öppna arkiv. Däremot berörs inte svenska forskningsfinansiärer med open access-krav, eftersom de inte kräver att man lägger ut artiklar i något specifikt öppet arkiv.
 
Styrgruppen rekommenderar svenska lärosäten med open access-krav att inte ingå särskilda lokala avtal med Elsevier, utan istället hänvisa frågan till diskussioner inom ramen för det nationella licensavtalet med Elsevier, vilket hanteras centralt.
 
Styrgruppens uttalande kan läsas i sin helhet här