John McNamara 2007 års Tage Erlander-professor
Årets Tage Erlander-professor är professor både inom matematik och biologi och ägnar sig åt tvärvetenskaplig forskning inom beteendevetenskaplig biologi.
Matematiskt modellbygge för biologiska system
Olika djurarters livsmönster är en komplex väv av enskilda individers strategiska val för att överleva. Att utveckla matematiska modeller för dessa val och beskriva hur en djurpopulation fungerar är forskningsområdet för John McNamara — årets Tage Erlanderprofessor. Kunskaperna behövs för att förstå hur evolutionen fungerar och forskningen har relevans för att förutsäga hur känslig en art är för miljöförändringar. De strategiska valen ett djur gör rör oftast hur det ska hushålla med energi för att på sikt maximera sin förmåga att överleva och reproducera sig. Fysiska förutsättningar och artens livsmiljö avgör vilka val som blir lyckade. På sikt styr det evolutionen och kan till exempel göra att populationer i olika miljöer får kortare livslängd och högre reproduktion eller att djuren lever längre men föder färre ungar. Beteendebiologisk forskning utvecklar matematiska modeller för att beskriva dessa val mellan olika energikostnader.
Samarbete mellan matematiker och biologer
John McNamara är en av de ledande forskarna inom att applicera matematik på biologiska system för att förstå evolutionen av olika beteenden. Som en av föregångarna inom detta relativt nya ämnesområde leder han ett centrum för beteendevetenskaplig biologi vid University of Bristol. Inom Bristol Research Centre in Behavioural Biology som bildades redan 1978 samarbetar ekologer och veterinärer med matematiker och datorvetare. Den matematiska forskningen bidrar bland annat med spelteorietiska modeller för att beskriva utfallet av individers olika strategier. Populationsdynamiska modeller kan också utifrån genetisk information visa på släktskap inom en population och därmed avgöra vilka individer som är framgångrika.Kunskaper om effekter av miljöförändringar
Matematiska modeller ger en bättre förståelse för hur hela djurpopulationer fungerar. Kunskapen kan bland annat användas för att bedöma hur känsliga olika arter är för störningar i form av föroreningar eller ändrad användning av deras livsmiljöer. Forskningen visar därmed på hur populationer överlever på lång sikt och ger underlag för effektiva förvaltningsåtgärder av hotade arter. John McNamara studerar i samarbete med svenska forskare till exempel varför sälarter investerar olika mycket i sin avkomma genom att ge di bara i någon vecka eller i över ett år. Genom att bättre förstå vad den stora variationen beror på blir det möjligt att modellera hur de strategiska valen påverkar arternas populationsdynamik och deras långsiktiga överlevnadschanser.Om John McNamara
John McNamara är född 1949 i Storbritannien. Han doktorerade 1976 i matematik vid University of Oxford med en avhandling om modellering av svarta hål. Ett stort naturintresse bidrog därefter till att han inledde sitt framgångsrika samarbete med biologiska forskare vid University of Bristol, Department of Mathematics, där han idag är professor i matematik och biologi. Under sitt år i Sverige kommer han att samarbeta med forskningsgrupper inom ett nytt centrum för teoretisk biologi vid Göteborgs universitet. John McNamara kommer också att delta i projekt tillsammans med forskare vid Lunds universitet kring flyttfåglars beteende och bedriva teoretisk forskning vid Stockholms universitet kring betydelsen av arv kontra miljö för evolutionen.