Emil kommunicerar med andra intelligenta apparater i huset och får som svar från en takmonterad kameraenhet i sovrummet att det finns en flaska som förefaller innehålla medicin på sängbordet där. Emil beger sig till sängbordet i sovrummet och använder sin RFID*-avläsare till att hämta information från ett litet RFID-chip som finns fastsatt på flaskan, och upptäcker att den innehåller Orvaten. Han drar då slutsatsen att detta är den efterfrågade medicinen.
Vinjetten illustrerar en mekanism som vi regelbundet nyttjar i vårt vardagsliv: användandet av ord för att hänvisa till fysiska föremål och för att kommunicera med en annan person. En av förutsättningarna för en lyckad samverkan är att de två personerna kan enas om vilka föremål de talar om, det vill säga att det finns en överrensstämmelse mellan den abstrakta representationen av ett föremål och de sinnesdata som hör ihop med samma föremål.
Vi kallar processen att etablera denna överrensstämmelse för förankring och att studera denna process är temat för det här projektet.
Systemet förstår vilka aktiviteter som pågår i lägenheten och vilka objekt som används för olika aktiviteter. Snart ska det vara möjligt för människor att kommunicera språkligt med systemet. Nästa steg är att pröva systemet hemma oss några av våra forskare för att se om det fungerar under långa perioder och under verkliga omständigheter.
Detta är ett spännande område där mycket kommer att hända de närmaste åren och där min kompetens att kombinera artificiell intelligens och robotik passar perfekt in.
* En RFID-avläsare är en apparat som som kan läsa av RFID-taggar. Avläsaren genererar ett magnetfält som ger RFID-taggen spänning för att sända ut den information som finns lagrad i den. En RFID-tagg är en väldigt enkel och billig krets som kan användas till exempel i prislappar och kläder för att lagra information.

Silvia Coradeschi finns med bland forskarporträtten i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2009.

Siliva Coradeschi, Örebro universitet. Foto: Jyrki Siikanen, Voff Media.