Intervju med Thomas Nilsson

Professor Thomas Nilsson, Chalmers Tekniska högskola, institutionen för fundamental fysik, planeringsbidrag.

Berätta kort om vad planeringsbidraget används till.
— Projektet syftar till att främja ett starkt svenskt deltagande i den framtida FAIR-anläggningen. FAIR står för Facility for Antiproton and Ion Research, och är en acceleratoranläggning som ska konstrueras i Darmstadt i Tyskland. FAIR syftar till ett brett program inom de delar av fysikforskningen som studerar egenskaper hos hadroner (varav protoner och neutroner är de mest bekanta medlemmarna) och exotiska atomkärnor med stark obalans i förhållandet mellan antalet protoner och neutroner. Dessutom kommer ett antal frågor inom atomfysik att kunna attackeras vid FAIR.

— Samtliga svenska grupper som är verksamma inom hadron- och kärnfysik, och flera inom atomfysik, har deklarerat starkt intresse att i framtiden utföra huvudparten av sina experiment vid anläggningen. De har enats inom det svenska FAIR-konsortiet, SFAIR, för att gemensamt ansöka om resurser och vara drivande för Sveriges engagemang i FAIR.
 
Vad sker just nu? När kommer resultaten att börja redovisas?
—  SFAIR:s medlemmar är involverade i ett flertal projekt som alla har sin egen tidtabell. För närvarande är de flesta sysselsatta med att utveckla och testa prototyper av komplexa detektorsystem, samt planera för hur en tids- och kostnadseffektiv konstruktion av dessa detektorsystem ska realiseras. Detta kommer att ta flera år, parallellt med att FAIR-anläggningen växer fram.

— De första experimenten förväntas genomföras 2014, och något år senare ska alla projekten vara i full färd med att samla in data. Det dröjer alltså innan de första resultaten från en fullt utbyggd FAIR-anläggning publiceras, men det innebär inte att tidsperioden dessförinnan är fruktlös. I flera fall kan prototyperna integreras i existerande experimentuppställningar, så att man i pilotexperiment kan testa dessa och utveckla metoder för hur man ska genomföra framtida experiment och dataanalys, samtidigt som man försöker besvara grundvetenskapliga frågor som redan i dag är möjliga att attackera. På så sätt kommer både teknologiska och grundvetenskapliga resultat att redovisas även i ett kortare tidsperspektiv.

Varför valde du just detta forskningsämne?
— Modern experimentell subatomär fysik utgör en enormt spännande kombination av djupa grundforskningsfrågor som är viktiga att försöka besvara, högteknologisk utrustning och ett dynamiskt samarbete med kollegor från många av världens hörn.

— Kärnan är givetvis det nyfikenhetsdrivna, förutsättningslösa sökandet efter ny kunskap, i mitt eget fall viljan att försöka förstå hur exotiska atomkärnors mest udda egenskaper och roll i hur elementen har skapats kan ha en koppling till hur deras byggstenar växelverkar.

— Men dessutom kommer den experimentella dimensionen som är utmanande i sig, samtidigt som den driver teknologiska framsteg och utgör en fantastisk utbildning för studenter inom projekten, och den mellanmänskliga dimensionen som krävs för att stora, internationella team ska kunna samarbete på ett tillfredställande sätt.

— Dessutom utgör FAIR-projektet en helt unik möjlighet att i någon mån kunna vara delaktig i att forma en internationell forskningsanläggning och de experimentella projekten runt denna. Med den livscykel som acceleratorbaserade faciliteter har, kommer denna chans mycket få gånger även under en lång forskarbana!
 
Läs mer på SFAIR:s webbplats