Forskarporträtt, 2010-02-22

Ann-Christine Syvänen: Toppmodern utrustning för storskaliga genanalyser

Ann-Christine Syvänen, professor vid Uppsala universitet, har driftsbidrag och projektbidrag från Vetenskapsrådet. I sin forskning inom molekylär medicin använder hon sig av storskaliga genanalyser med hjälp av en så kallad SNP-teknologiplattform. Ann-Christine Syvänen är en av tio forskare som porträtteras i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2009, som ett exempel på den forskning som får stöd från Vetenskapsrådet.

Berätta om SNP-teknologiplattformen i Uppsala som du arbetar med?


Idén med teknologiplattformar är att erbjuda akademiska forskare tillgång till sådan tung utrustning och kompetens som behövs för storskaliga medicinska eller biologiska projekt, och som varje enskild forskargrupp inte rimligen kan etablera själv. 

SNP-teknologiplattformen erbjuder storskaliga analyser av genetisk variation (singelnukelotidpolymorfismer, SNPar) som service till akademiska forskare. Plattformen är i dag ett av de ledande genotypningslaboratorierna i Europa, och har en personal på 12 personer som består av laboratoriepersonal, IT- och bioinformatikspecialister.

Den är utrustad med toppmoderna instrument för SNP-genotypning i forskningsprojekt av alla storlekar, från genotypanalys av enskilda SNP-markörer till analys av 1 miljon SNP-markörer över hela genomet i hundra- till tusentals DNA-prover.

De flesta forskare som får hjälp med sina projekt från SNP-plattformen studerar multifaktoriella sjukdomar hos människan, men plattformen har även bidragit till projekt som rör andra organismer, såsom husdjur, fåglar och växter. 

SNP-plattformen har uppdragsgivare vid alla de viktigaste universiteten i Sverige, och även vid universitet i de andra nordiska länderna. Sedan 2005 är verksamheten kvalitetssäkrad och ackrediterad av SWEDAC enligt ISO/IEC 17025. 

Hur långt har arbetet kommit?


SNP-genotypningsverksamheten är väl etablerad och antalet uppdragsgivare och projektens omfattning växer årligen. Under 2008 utvidgades verksamheten till DNA-sekvensanalyser med hjälp av "nästa generationens" sekvenseringsteknologi.

Denna teknologi kan användas på många sätt utöver analys av DNA-sekvenser, till exempel för kvantitativa analyser av genuttrycksnivåer (RNA) och för att studera interaktioner mellan DNA och proteiner. De nya sekvenseringsmaskinerna har mycket stor kapacitet.

Inom en nära framtid kommer det att bli möjligt att bestämma hela DNA-sekvensen för arvsmassan hos människan eller andra däggdjur i ett enda experiment som kan utföras på en vecka. För att tolka informationen i de stora datamängderna som produceras av sekvensmaskinerna behövs det personer med kompetens i bioinformatik.

På sikt kommer den nya sekvensteknologin att transformera forskningen inom sjukdomsgenetiken och biologin. I våra egna forskningsprojekt använder vi oss av den nya sekvensteknologin för att kartlägga genetiska och epigenetiska mekanismer som reglerar hur gener uttrycks i människans celler.    

Hur ser samarbetet med andra forskare ut?


Min forskargupp i molekylär medicin fungerar i nära anknytning till SNP-plattformen vid institutionen för medicinska vetenskaper. Vi deltar i flera EU-finansierade projekt till vilka vi bidrar med storskaliga genotypnings- och sekvensanalyser i multifaktoriella sjukdomar.

SNP-plattformen är en central resurs i dessa projekt. Gruppen bidrar också med utveckling av nya metoder och tillvägagångssätt för storskaliga genomanalyser. Detta forskningsarbete stöder den tekniska utvecklingen av SNP-plattformen.

Exempel på metodutvecklingsprojekt med vilka vi bidrar till EU-projekt är analys av allelspecifikt genuttryck med hjälp av SNP-genotypning och metodik för att anrika specifika DNA-regioner för sekvensanalys med "nästa generationens" sekvenseringsteknologi.

Hur kom det sig att du började arbeta med SNP-teknologiplattformen?


Jag har under hela min forskarkarriär varit intresserad av att utveckla och använda metoder för SNP-genotypning för olika medicinska och biologiska frågeställningar. I slutet av 1980-talet utvecklade vi den så kallade "minisekvensningsmetoden", som senare har blivit den mest allmänt använda reaktionsprincipen i de storskaliga genotypningsystem som finns i dag,  till exempel vid SNP-teknologiplattformen i Uppsala.

Jag började arbeta med SNP-teknologiplattformen 2001 då Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjorde en jättesatsning på funktionsgenomik i Sverige. I satsningen ingick finansiering av teknikplattformar, och jag fick möjligheten att etablera SNP-teknologiplattofrmen i Uppsala inom ramen för Wallenberg Consortium North (WCN). 

För mig som ett par år tidigare flyttat till Uppsala från Helsingfors var detta en fantastisk möjlighet att kunna tillämpa genotypningsteknologi i stor skala med modern utrustning inom ledande forskningsprojekt. En orsak till att SNP-teknologiplattformen blivit framgångsrik är att vi som arbetar med den har både intresse och kompetens för att få teknologin att fungera på bästa möjliga sätt.   

Dela |
Sidansvarig: Carin Carltoft
Senast uppdaterad: 2010-03-23
Mer information
Ann-Christine Syvänen finns med bland forskarporträtten i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2009.

SNP-plattformens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ann-Christine Syvänen, Uppsala universitet. Foto: Jyrki Siikanen.

Ann-Christine Syvänen, Uppsala universitet. Foto: Jyrki Siikanen.

Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund