CBCS – nationell infrastruktur för kemisk biologi
Chemical Biology Consortium, CBCS, har stöd från Vetenskapsrådet. Det är en nationell infrastruktur som består av ett forskningslaboratorium vid Karolinska institutet som samordnas med verksamheter vid Umeå och Uppsala universitet. Forskningsområdet är inom grundläggande biologiska mekanismer på molekylär nivå.CBCS ingår i presentationerna i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2010 som ett exempel på den forskning och de forskningsinfrastrukturer som får stöd från Vetenskapsrådet.
Intervju med Annika Jenmalm Jensen, doktor vid Karolinska Institutet och verksamsamhetschef vid CBCS.Berätta kort om CBCS
– CBCS är en nationell infrastruktur för småmolekylscreening som, för närvarande, består av tre noder: Laboratories for Chemical Biology Umeå University (LCBU), Laboratories for Chemical Biology Karolinska Institutet (LCBKI), och Uppsala University Drug Optimization and pharmaceutical profiling platform (UDOPP). – CBCS bildades i slutet av 2009 då redan etablerade LCBU och UDOPP konsoliderade med nystartade LCBKI. LCBKI bildades i samband med att några individer på dåvarande Biovitrum AB fick med sig stora delar av Biovitrums infrastruktur för småmolekylforskning.
Vilken forskning bedrivs vid CBCS?
– CBCS samarbetar med forskargrupper runtom i Sverige och bistår med expertis inom assayutveckling, småmolekylscreening och optimering av småmolekyler avseende prekliniska parametrar. Har ni något internationellt samarbete?
– CBCS är Sveriges nod i ett av ESFRI:s infrastrukturprojekt EU-openscreen. EU-openscreen befinner sig just nu i en planeringsfas som löper fram till och med 2013.. Hur kommer det sig att du har engagerat dig i just CBCS?
– Efter att ha jobbat många år inom läkemedelsindustrin tycker jag det är otroligt spännande att tekniker som traditionellt sett funnits bara inom industrin nu kan möta den intressanta biologiska och medicinska forskning som bedrivs runtom i Sverige. Jag är övertygad om att detta kommer att leda till en massa nya upptäckter.