MAX IV står klar 2015
MAX IV ingår i presentationerna i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2010 som ett exempel på den forskning och de forskningsinfrastrukturer som får stöd från Vetenskapsrådet.
Berätta kort om MAX IV
MAX IV är en synkrotronljusanläggning för att producera synnerligen intensiv röntgenstrålning. Anläggningen består av två lagringsringar för elektroner. Den större ringen har en omkrets av 528 m och är speciellt inriktad mot att producera kortvågig röntgenstrålning och den har prestanda som överträffar allt som finns eller som planeras i världen idag. Dessutom byggs en mindre ring som är inriktad mot olika spektroskopitillämpningar.
Livsvetenskaperna kommer att fortsätta att utgöra en stor del av verksamheten, man studerar då strukturen hos olika typer av biomolekyler. Redan idag är energiområdet ett av de dominerande på MAX-lab med studier av nya batterier, solceller och bränsleceller. Nanovetenskapen är ett annat område där MAX IV ger unika möjligheter. Ett annat område där synkrotronljuset blir allt viktigare är miljöområdet. Andra områden med ökande användning är geologi, paleontologi, arkeologi, etc.
När är MAX IV klar?
Byggnationen startar under våren. Anläggningen planeras tas i drift under 2015/16. MAX IV kommer att ersätta det existerande laboratoriet som idag består av lagringsringarna MAX I, II och III.
Berätta om ert internationella samarbete
Drygt hälften av våra användare kommer från andra länder. Framför allt är många nordiska och baltiska forskare verksamma vid laboratoriet. Möjligheten att skapa ett ERIC (European Research Infrastructure Consortium) kring MAX IV ska diskuteras med våra grannländer.
MAX IV-anläggningens prestanda kommer naturligtvis också att dra till sig forskare från en lång rad andra länder.
Det pågår också ett omfattande samarbete mellan Europas och världens olika anläggningar. På detta sätt påskyndas utvecklingen inom nyckelområden som acceleratorfysik, röntgenoptik, detektorteknologi, datahantering etc, vilket gör det möjligt att pressa anläggningarnas prestanda ytterligare och utveckla nya användningsområden.
Varför har du engagerat dig just i MAX-lab och MAX IV?
Jag började min forskning inom elektronspektroskopi i Uppsala och gjorde sedan postdok vid IBM i USA för att arbeta i Madison, Wisconsin. Där fanns en av världens första synkrotronljusanläggningar och många av USA:s främsta forskargrupper var verksamma där.
En av de personer som jag träffade där var Mikael Eriksson, som planerade för en synkrotronljuskälla i Lund. Väl tillbaka i Sverige engagerade jag mig i den verksamheten. Det fanns stor kunskap inom spektroskopiområdet i Sverige och med synkrotronljuskällan fanns alla möjligheter att bygga upp en forskning i den internationella framkanten.
Bland annat utvecklade vi, tillsammans med ett företag, en ny typ av elektronspektrometer som resulterade i en oerhörd prestandahöjning. Denna typ av spektrometer och dess efterföljare finns numera på alla världens synkrotronljuslaboratorier.
Vi var delaktiga i uppbyggnaden av experiment vid MAX II och en allt större del av vår grupps forskning kom att basera sig på synkrotronljus. Jag blev så småningom engagerad i laboratoriets programkommitté och blev senare föreståndare. Det var vid den tidpunkt då forskningen vid MAX II började ta fart. Efter några år började planerna på MAX IV ta form och jag har varit med under hela den resan.
Nils Mårtensson och Mikael Eriksson vid Max IV finns med bland forskarporträtten i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2010.
Professor Nils Mårtensson och professor Mikael Eriksson, MAX IV. Foto:
Box 1035, 101 38 Stockholm
Fax: 08-546 44 180
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund