Forskarporträtt, 2010-06-07

Hon forskar om tysk-svenska relationer

Petra Garberding forskar om förhållandet mellan vetenskap och politik. Närmare bestämt om relationen mellan svenska och tyska etnologer åren 1930-1960, och hur det påverkade och förändrade ämnet etnologi.
– Jag tittar bland annat på betydelsen av att nazistiska politiker påverkade etnologin under 30-talet i Tyskland, säger hon.
Att Petra Garberding intresserar sig för tysk-svenska relationer är kanske inte så konstigt med tanke på att hon har tysk bakgrund och är utbildad etnolog vid universitetet i Kiel.

Hon kom till Sverige 1994 och är sedan 2009 anställd som postdokforskare i etnologi vid Uppsala universitet. Projektet "Vetenskap och politik: samarbete mellan svensk och tysk etnologi 1930-1960" finansieras av Vetenskapsrådet.
Jag börjar med att gå i svenska och tyska arkiv för att kartlägga kontakten mellan forskarna. Jag kommer också att göra en del intervjuer med äldre forskare som var verksamma på 50- och 60-talen, säger Petra Garberding.

Det fanns många kontakter mellan tysk och svensk etnologi under 30-talet. Både det tyska ämnet Volkskunde och svenska folklivsforskare ägnade sig åt att utforska folket, landsbygden och bondekulturen.
Till exempel var det populärt bland tyska etnologer att åka till områden i det nuvarande Polen och forska. Polen hade tillhört Tyskland fram till första världskriget och de tyska etnologerna ville visa att det där fortfarande fanns en tysk "ursprunglig" kultur.

Under nazitiden i Tyskland blev etnologin alltmer politisk. Det var nazisterna som bestämde vad som skulle publiceras, kritiska forskare undanröjdes och många etnologer ställde sig i nazismens tjänst.
Många tyska etnologer samarbetade med rasbiologer och är medskyldiga till förintelsen. En del av de svenska folklivsforskarna var däremot kritiska till utvecklingen i Tyskland och ogillade att forskningen styrdes av politiken.

Petra Garberdings projekt ska också studera utvecklingen efter 1945, då man både i Sverige och Tyskland ville gå vidare och förnya ämnet etnologi.
Jag vill visa hur synen på den tyska forskningen förändrades i Sverige efter kriget. Det påverkade också det vetenskapliga samarbetet mellan länderna. Det hade också praktisk betydelse i allt från studentutbyte, val av gästföreläsare och vilken tysk litteratur som de svenska studenterna skulle läsa.

I studierna av efterkrigstiden kommer Petra Garberding också studera Svenska forskares kontakter med både Väst- och Östtyskland.
Hur påverkades forskningen av vilka kontakter man hade? Och kunde konkurrenstänkande mellan Öst- och Västtyskland påverka forskningsresultaten? Bland annat kommer jag att intervjua både öst- och västtyska samt svenska etnologer för att få svar på detta.

Text: Carina Järvenhag      

 

Dela |
Sidansvarig: Carin Carltoft
Senast uppdaterad: 2010-06-15
Petra Gaberding är anställd som postdokforskare vid Uppsala universitet.

Petra Gaberding är anställd som postdokforskare vid Uppsala universitet.

Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund