Thomas Lindh: Svenska intergenerationella överföringar i ett dynamiskt perspektiv – Balansen mellan de äldres välfärd och investeringar i de unga

Berätta om ditt forskningsprojekt "Svenska intergenerationella överföringar i ett dynamiskt perspektiv – Balansen mellan de äldres välfärd och investeringar i de unga?"

National Transfer Accounts; NTA

Den speciella fråga som vi försöker besvara inom detta projekt är att analysera varför överföringarna till de äldre ökat relativt överföringarna till den unga befolkningen och huruvida det kompenseras av ökade privata transfereringar.

I det syftet arbetar vi med att förlänga NTA för Sverige bakåt i tiden, i ett första steg till 1985. I ett åldrande samhälle finns en uppenbar risk att överföringar till de unga prioriteras ner och därmed äventyrar den framtida skattebasen för de äldres välfärd. Finanskrisen och den stora generation som nu ska etablera sig på arbetsmarknaden har gjort denna fråga ännu viktigare än den var när vi påbörjade projektet.

Det finns också en viktig könsaspekt i de intergenerationella överföringarna, inte minst i samband med kvinnors barnafödande och de konsekvenser det leder till i form av till exempel lägre pensionsförmåner. En del i projektet är därför att också påbörja en könsuppdelning av Sveriges NTA. Vi studerar också möjligheterna att införliva hushållsproduktionen (i form av tidsanvändning inom denna ram). Som ett viktigt hjälpmedel för att tolka och förklara de data vi har genererat ingår en agentbaserad simuleringsmodell som utvecklats inom tidigare projekt stödda av Vetenskapsrådet.

Hur långt har du kommit?

Hur ser samarbetet med andra forskare ut?

De europeiska länder som ingår (Sverige, Finland, Österrike, Ungern, Frankrike, Slovenien, Spanien och Tyskland) har tidigare haft en sammankomst finansierad av Vetenskapsrådet i Stockholm. En ny sammankomst kommer att äga rum i Rostock 25-26 februari (finansierat av Max Planck-institutet för demografisk forskning), där även Storbritannien som ny medlem i NTA-samarbetet kommer att delta. Vi har nu en ansökan (med gott hopp om att bli bifallen) under behandling av European Science Foundation som ytterligare kommer att öka och understödja de europeiska samarbetsmöjligheterna.

Varför valde du just detta forskningsämne?

Med en åldrande befolkning måste överföringssystemen ses över och en bättre förståelse behövs för den ekonomiska och sociala roll olika utformning av överföringssystemen spelar.

Nästan alla jordens befolkningar (med några undantag främst i Afrika) har nu gått in i en fas då de åldras. För barnrika länder innebär det att försörjningsbördan för den aktiva befolkningen minskar och den ekonomiska utvecklingen kan ta fart.

För de mer utvecklade länderna är det tvärtom så att försörjningsbördan börjar öka och leder till en långsammare ekonomisk utveckling. En bättre förståelse av mekanismerna bakom detta ökar möjligheten att i Lissabonfördragets anda skapa ett hållbart samhälle.