Margareta Kristenson: Mer kunskap om orsakerna till ojämlikt insjuknande i hjärtinfarkt
Margareta Kristenson är en av elva forskare som porträtteras i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2010, som ett exempel på den forskning som får stöd från Vetenskapsrådet.
Berätta om ditt forskningsprojekt "Kan socioekonomiska skillnader i risk för hjärtinfarkt förklaras av psykosociala faktorer och psykobiologiska mekanismer, särskilt stress och inflammation?"
– Grundfrågan är varför människor med olika livsvillkor har olika hälsa. Också i Sverige har vi påtagliga skillnader i hälsa, till exempel har en medelålders arbetare dubbel risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt jämfört med en tjänsteman. Skillnader gäller för de flesta sjukdomar och ses över hela sociala spektrat. Detta talar för att effekterna kan sökas i generella sårbarhetsmekanismer. Vår hypotes är att de skillnaderna i hälsa beror på stress och biologiska mekanismer som påverkar kroppens skyddssystem.
– Det kan röra sig om svåra livshändelser, stress i och utanför arbetet, brist på vänner och förlust av tilltro till andra människor, men viktigast tycks vara tilltron till sin egen förmåga. Vi studerar hur stresshormoner, inflammationsmarkörer och ämnen som reglerar kroppens läkningsförmåga påverkar hälsoskillnader mellan grupper med olika livsvillkor.
Hur långt har du kommit i forskningen?
– Vi har följt en grupp av 1000 deltagare sedan 2003. De är slumpmässigt valda ur normalbefolkningen, och vi tittar på saker som deras sociala situation, utbildning, yrke, arbetsmiljö, sociala nätverk, copingförmåga, levnadsvanor, tidigare sjukdomar, medicinering, sjukskrivning med mera.
– Arbetet har hittills lett till tre avhandlingar och cirka tolv publikationer där vi visat att människor med låg socioekonomisk status har mera stress, färre sociala resurser, lägre tilltro till egen förmåga. De uppger mera uppgivenhets-stress och hopplöshet och dessa faktorer är kopplade till markörer för stress, inflammation och sårbarhet.
– Särskilt har vi studerat ett "sårbarhetsenzym" som man bland annat finner i höga mängder i sköra åderförkalkningshärdar (plack). Detta anses vara centralt för det utlösande momentet vid hjärtinfarkt, det vill säga att placken spricker. Vi har kunnat visa att detta enzym också finns hos friska individer, och att dess nivåer är förhöjda hos den som har ogynnsam psykosocial profil.
– Nu vid 6-årsuppföljningen ser vi att inte bara riskfaktorerna, det vill säga stress, utan också brist på skyddsfaktorer predikterar hjärtinfarkt och det gäller också sårbarhetsenzym.
– Vi är just nu i startgropen för att utvidga studien till att omfatta 8000 deltagare. Planeringen sker i ett brett samarbete med primärvård, kliniker, cellbiologer, epidemiolog, och psykolog.
Har du något samarbete med forskare utanför Sverige?
– Studiedesignen till vår studie skapades i samarbete med en forskargrupp i London under ledning av professor sir Michael Marmot samt hans kollega professor Martin Bobak som båda verkar vid University College of London. Eftersom vi har gemensamma frågeställningar har vi kunnat göra gemensamma analyser och jämföra data från svenskar (östgötar) och ryssar (Novosibirsk) vilket har resulterat i flera gemensamma publikationer.
– Till hösten har vi en forskare som reser på postdoktorstipendium till Kanada och deltar i en av de främsta forskargrupperna inom psykobiologi. Vi har också ett skandinaviskt samarbete i gruppen ScanCort med stressforskare från Sverige, Norge och Danmark.
Varför valde du just detta forskningsämne
?
– Jag startade min yrkesbana som distriktsläkare och förundrades redan då över att vissa patienter tycktes ha lättare att blir sjuka än andra. Senare kom min avhandling att handla om en jämförelse mellan svenska och litauiska män i risken att insjukna och dö i hjärtinfarkt. Det som var särskilt intressant, och som drivit mig sedan är att det vi fann hos dessa litauiska män också fanns inom den svenska gruppen – hos män i låg social klass.
– För mig är det viktigt att forskningsresultat används. Kunskaperna om stress och sårbarhetsmekanismer har betydelse för hur hälso- och sjukvården kan utveckla sina insatser, till exempel illustrerar det vikten av att stödja patienters tilltro till sin förmåga genom att utveckla goda möten i vården.
– Jag är också engagerad i HFS-nätverket, är initierat av WHO för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, som utvecklat ett webbaserat läromaterial kring det goda mötet. Vi planerar nu en lärobok i ämnet.
Margareta Kristenson finns med bland forskarporträtten i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2010.
Margareta Kristenson, professor vid Linköpings universitet, institutionen för medicin och hälsa. Foto: Jyrki Siikanen.
Box 1035, 101 38 Stockholm
Fax: 08-546 44 180
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund