Forskarporträtt, 2011-02-24
Anders Hedenström: Skillnader och likheter mellan fåglars och fladdermöss aerodynamiska egenskaper
Anders Hedenström, professor vid Lunds universitet, har projektbidrag från Vetenskapsrådet. Hans forskningsområde är aerodynamiska egenskaper hos fåglar och fladdermöss.
Anders Hedenström är en av elva forskare som porträtteras i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2010, som ett exempel på den forskning som får stöd från Vetenskapsrådet.
Berätta kort om ditt forskningsprojekt "Aerodynamik och transportekologi hos djur"
–
Fåglar och fladdermöss har utvecklat förmågan att flyga med hjälp av egen muskelkraft. Många fåglar och fladdermöss använder denna förmåga till att flytta mellan sommar- och vinterkvarter, förflytta sig mellan födoplatser eller till att fånga föda i lufthavet. Att flyga är energimässigt dyrt, så djuren har utvecklat anpassningar till att minimera dessa kostnader.–
Vi studerar sådana anpassningar med hjälp av en mycket användbar vindtunnel, där vi mäter energiförbrukning och framförallt deras aerodynamiska egenskaper. Vi kan visualisera luftens strömning runt och bakom fågeln/fladdermusen. Detta är intressant eftersom ett djur som flyger utför ett arbete på den omgivande luften, vilket syns i form av virvlar som blir geometriska former. Dessa "aerodynamiska fotavtryck" berättar hur stora krafterna är för lyft och motstånd, vilket kan användas för att bestämma hur effektiv en viss fågel eller fladdermus är att flyga.Hur långt har du kommit i forskningen?
–
Projektet har pågått flera år och vi har regelbundet publicerat resultat från studierna. Nyligen har vi redovisat hur tornseglare flyger, och det visar sig att dessa luftens mästare är synnerligen aerodynamiskt välanpassade.–
Mest uppseende har kanske våra resultat om fladdermöss rönt, som till exempel att små fladdermöss använder sig av en så kallad "framkantsvirvel" då de ryttlar eller flyger långsamt. Denna mekanism var tidigare endast känd från insekter.–
Just nu är vi på gång med spännande jämförelser av flygprestanda mellan fåglar och fladdermöss, och vi har även kunnat visa att småfåglar som flugsnappare också använder sig av framkantsvirvlar då de ryttlar, något man tidigare antagit var omöjligt. Vi har nyligen även riktat våra kameror mot insekter, som afrikanska dyngbaggar och stora dagsvärmare, med spännande resultat som håller på att bearbetas.Har du något samarbete med forskare utanför Sverige?
–
Vårt forskningsfält är inte så stort inom Sverige, men internationellt finns det många andra grupper som arbetar med liknande forskning. Av visst intresse är en ny vindtunnel i Kanada, i vilken lufttrycket kan kontrolleras så att man temporärt kan simulera höghöjdsflykt. I den kanadensiska tunneln kommer man framförallt att studera fysiologiska processer i samband med flykt.–
Vi samarbetar med andra forskare internationellt och speciellt viktig för vårt projekt har Prof. Geoff Spedding, University of Southern California, varit när det gäller att utveckla metoderna kring flödesvisualisering. Han är fortfarande knuten till projektet.–
Det har även varit ett flöde av studenter från tekniska högskolan i Delft, som kommer till Lund för att göra examensarbeten på masternivå. Just nu är det en student som bygger en mekanisk fladdermusrobot som skall "flyga" i vindtunneln.Varför valde du just detta forskningsämne?
–
Jag är fågelskådare från barnsben och blev tidigt intresserad av fåglars flyttning genom arbete på Ottenby Fågelstation på Öland. Därifrån ledde vägen till Lund. Där fick vi en vindtunnel finansierad av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Som forskarassistent fick jag stöd från dåvarande NFR och ett extra utrustnings- och gästforskaranslag för att bygga upp tekniken med flödesvisualisering. Detta visade sig fungera så bra att min grupp var först med att få fram resultat från flygande djur, och sen har det bara fortsatt.–
I grunden handlar det om en fascination för biologin och organismernas fantastiska anpassningar, som hos flyttfåglar och nattjagande fladdermöss. För närvarande är denna forskning även del av det av Vetenskapsrådet finansierade Linnéprogrammet CAnMove (Centre for Animal Movement Research), vilket har gett en rejäl injektion i vår forskning.
Sidansvarig: webbredaktör
Senast uppdaterad: 2011-03-31
Genvägar:
Mer information
Anders Hedenström finns med bland forskarporträtten i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2010.
Anders Hedenström finns med bland forskarporträtten i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2010.
Anders Hedenström, professor vid Lunds universitet, biologiska institutionen. Foto: Stig-Åke Jönsson.
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38 Stockholm
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress:FE 57, 833 83 Strömsund