Han synar auktoritetsbegreppet

För tillfället upptar auktoritetsbegreppet en stor del av hans tid. Han menar att synen på auktoritet här ändrats sedan han själv växte upp i Kalmar på 50- och 60-talen.
– På den tiden hade vuxna en given auktoritet. Om det kom en okänd gubbe och sa åt oss att vi skulle sluta spela fotboll på gräsplanen nära rosenbuskarna gjorde vi det. Så är det inte längre.

Det här påverkar inte minst livet i skolan. Den auktoritet som förr var given får läraren idag arbeta hårt för att vinna. Och det räcker inte att vara kunnig och pedagogisk, det gäller att vinna elevernas förtroende. Trondman kallar det här för relationskapital.

Detsamma gäller i familjen. På 50-talet var fadern i familjens centrum och modern såg till att den rollen inte stördes. Idag är det istället barnen som står i centrum.
– Det betyder att relationerna i familjen blir mer demokratiska, men gör det också svårare att vara förälder. Det gäller för föräldrarna att ha så stort relationskapital som möjligt innan barnen går in i tonåren.

Det här för med sig intimare relationer mellan generationerna. Idag har de flesta barn och ungdomar inga problem med att öppna sina hjärtan för sina föräldrar och andra vuxna. Det medför att många föräldrar får veta långt mer än de vill och orkar hantera.

Mats Trondman menar att det därför kan vara viktigt att fundera över var gränsen för integriteten ska dras. Integration och skola är ett annat ämne som intresserar Mats Trondman mycket. Han har nyligen fått anslag från Vetenskapsrådet till projektet Ett utbildningspolitiskt dilemma: skolprestation och mångkulturell inkorporering.
– Vi ska undersöka fyra mångkulturella skolor och studera vad som avgör om mångkulturen ses som en resurs eller inte, säger han.
 
Text: Karl-Johan Börjesson