I dag har medieuppmärksamheten lagt sig, även om den tog fart igen när den nuvarande regeringen drog igång specialklasser för matematiska begåvningar på gymnasiet.
– Det är bra med intressegemenskap. Det finns ju redan i dag många klasser med specialinriktningar, till exempel golf eller skidåkning. Det är inget konstigt med att det finns för akademiska ämnen också, säger Inger Wistedt.
Men specialklasser får inte utesluta att alla elever får möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga. Och här är Inger Wistedt mycket kritisk till politikerna som enligt henne inte satsar tillräckligt på matematik.
– Vi måste satsa på de små barnen och stimulera deras intresse för problemläsning. I dag tar vi död på barnens intresse genom brist på stimulans och tråkiga läroböcker. Det är inte matematik och problemlösning, utan räkning man håller på med.
Inger Wistedt drar paralleller till författaryrket.
– Det är som om vi skulle försöka utveckla en författare bara genom att låta henne eller honom hålla på med grammatik och rättstavning, säger hon.
Hennes intervjuer med elever, lärare, skolledare och matematiker visar att det viktigaste för att utveckla en matematisk förmåga är att få med sig intellektuell stimulans och nyfikenhet hemifrån. Föräldrarna själva behöver inte vara duktiga på just matematik.
— Vi har en pojke i vårt projekt som kunde alla fyra räknesätten och kvadratrötter när han började skolan. Varken hans föräldrar eller skolan kunde hänga med.
– Men jag tror att alla skulle kunna bli hyggliga matematiker med rätt typ av stimulans. Jag är en ovanlig samhällsvetare såtillvida att jag har hållit mitt matematikintresse vid liv.
Inger Wistedt hänvisar med förtjusning till en av sina favoriter, Anna Kruse, en lärarinna som för 100 år sedan gav ut läroboken "Åskådningsmatematik".
– Det här citatet älskar jag verkligen: Matematik är "den brynsten på vilken förståndet skall skärpas".
Text: Carina Järvenhag

Inger Wistedt, pedagogikprofessor vid Stockholms universitet. Foto: Jyrki Siikanen.