Vill minska glappet mellan skola och arbetsliv

Ett exempel är det pågående forskningsprojektet "Gymnasiet som marknad" som finansieras av Vetenskapsrådet och leds av Lisbeth Lundahl. Projektet vill undersöka vilken betydelse det har för skolans styrning samt för skolans olika aktörer att verka på en konkurrensutsatt marknad.
– Studie- och yrkesvägledarna är en grupp som tydligt känner av förändringen. Deras uppgift är att ge objektiv vägledning, men de känner ibland att de måste marknadsföra utbildningen på den skola där de jobbar. Även rektorernas arbetsroll har tydligt förändras, inte minst då skolans ekonomiska ramar så snabbt kan påverkas.

Lisbeth Lundahl säger att även lärarna och eleverna märker av konkurrensutsättningen på flera sätt.
– Även de är ofta marknadsförare och vill värna om skolans rykte.

"Gymnasiet som marknad" bygger både på statistik, regionala enkäter och på intervjuer med skolans aktörer. I en del av projektet jämförs åtta skolor — både friskolor och kommunala — i en nordlig och en sydlig region.

Det andra stora forskningsprojektet som Lisbeth Lundahl leder är " Osäkra övergångar.  Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt perspektiv".

Vetenskapsrådet har beviljat pengar för fyra års forskning och här handlar det om att följa unga i hela riket och från ett urval kommuner, som inte har fullständiga gymnasiebetyg.
– Vi vill studera vad som händer under tid. Framför allt vill vi förklara varför utfallet för dessa unga kan se så olika ut även om de kommer från kommuner med ganska likartade förutsättningar.

Lisbeth Lundahl efterlyser att fler forskningsprojekt inom utbildningsvetenskapen skulle se unga också som samhällsmedborgare, inte enbart skolelever.
– Det är i mina ögon paradoxalt att så mycket av skol-, ungdoms-, välfärds- och arbetslivsforskningen sker i separata "stuprör".

Text: Carina Järvenhang