Berzelii Centra: Det gröna guldet

— Vi ser ju redan idag att användningen breddats. Det är inte lägre bara papper och plank som vi gör av träd. Skogsråvaran kan t ex ge nya material som i framtiden ersätter energikrävande material som plast, stål och betong.
 
Ove Nilsson är verksam vid Umeå Plant Science Centre. Sedan flera år är det en världsledande forskningsmiljö inom växtbioteknik vid Umeå universitet och SLU i Umeå. Nu bildas ett nytt centrum för skogsbioteknik — UPSC Centre for Forest Biotechnology — i det redan existerande centret.

— Vi bygger vidare på den starka vetenskapliga miljö som redan finns här. Vårt mål är att stärka interaktionen mellan grupper med expertis som är relevant för skogsbioteknik, säger Ove Nilsson som huvudansvarig för det nya centret.

Hittills har forskarna använt två olika modellsystem i sin forskning — backtrav och poppel. Den ettåriga växten backtrav är växtforskningens motsvarighet till labbråttan medan poppel används som en modell för trädforskningen. Nu är tiden mogen att gå vidare och även börja forska på tall och gran vid det nya centret, framhåller Ove Nilsson.

— Barrträd är ett outforskat område. Det kan finnas mycket av intresse, både för grundforskningen och tillämpningsmässigt. Genom att skapa en ny plattform ökar vi bredden på grundforskningen ytterligare och underlättar för alla forskargrupper.

Kort steg

— Vår erfarenhet är att steget från upptäckter i grundforskningen till praktiska tillämpningar kan vara väldigt kort. Det här vill vi bygga vidare på och förbättra kommunikationen mellan forskargrupperna och industrin.

Förhoppningen är att industrin ska få upp ögonen för vad grundforskningen kan få för betydelse för deras verksamhet. Men också att forskarna själva ska börja tänka på möjliga tillämpningar av sina forskningsresultat.

Samarbetspartners är SweTree Technologies, som är ett avknoppningsföretag från akademin, samt tre av Sveriges största skogsägare: Svea skog, Bergviks skog och Holmens skog. Även branschorganisationen Skogsindustrierna medverkar.

Tre huvudfrågor

— Det är en väldigt spännande applikation som baseras på ny förståelse av hur träden tar upp näring. Forskningen kan även resultera i helt nya typer av miljövänliga bekämpningsmedel och nya biotekniker för att massföröka kloner av barrträd.

Den andra frågeställningen som centret försöker besvara är hur själva veden i stammen bildas och anläggs.

— Att förstå det är av central betydelse för att kunna förädla fram bättre plantmaterial som kan skräddarsys för olika tillämpningar, t ex inom bioenergiområdet. Kanske kan man få fram ved som har väldigt bra egenskaper för att göra etanol av.

Trädens livsstrategier

— Att förstå vad som styr längden på tillväxtsäsongen kan vara mycket viktigt för att anpassa träd till ett nytt klimat.

Forskningen rör också alla egenskaper hos träden som förändras när de blir äldre. Ett sådant exempel är blomningstiden, som Ove Nilsson forskar om.

— Min forskning kretsar kring vad som styr blomningstiden hos träd. Träden är de senast blommande växterna som vi känner till. En tall eller gran blommar första gången när de är 15 eller 20 år. Eftersom blomningen är en förutsättning för att kunna göra korsningar har förädlingsprogrammen på trädsidan gått väldigt långsamt hittills.

Ove Nilsson jämför med situationen inom jordbruket.

— Där har man bedrivit växtförädling i ett par tusen år för att anpassa jordbruksörterna till våra behov. På så vis har kvaliteten och produktiviteten ökat oerhört. Därför är växtförädling väldigt betydelsefullt för att vi ska få fram allt bättre plantmaterial även på skogssidan.

Öppen miljö

— Vi har försökt skapa en öppen miljö. Genom att slå ut alla väggar mellan labben har vi fått ett stort gemensamt labb där vi blandar forskare ifrån alla forskargrupper. Vi har också byggt upp tekniska plattformar med dyr utrustning som är tillgänglig för alla.

Vetenskapsrådet och VINNOVA stöder UPSC Centre for Forest Biotechnology med 100 miljoner kronor under tio år. En stor del av satsningen kommer att gå till de unga, nyetablerade forskarna som idag har tidsbegränsade tjänster som forskarassistenter.

— Ofta har de bara fyra år på sig att meritera sig. Vi ger dem ytterligare två år på sig att skaffa sig vetenskapliga meriter. Av en ren tillfällighet råkar samtliga sex forskarassistenter vara kvinnor, så på det här sättet slår vi två flugor i en smäll och stöder även kvinnliga forskare.

För att skapa större trygghet för forskare med tidsbegränsade tjänster sätts också medel av för interna karriärvägar inom centret. Men det finns även resurser för att stödja de bästa forskargrupperna vid centret, framhåller Ove Nilsson.

— Det är fortfarande kompetativt. Vi kan inte stödja alla grupper men alla forskare kan se att det finns en möjlighet att få finansiering.

Peter Tillhammar