Berzelii Centra:

Nya mätmetoder ska ge tidig diagnos

— ESA frågade om vi kunde tillverka skräddarsydda optiska mikrostrukturer i diamantfönster för framtidens satelliter. Detta ledde till att vi startade ett företag runt vår teknik.

Han ser händelsen som ett exempel på fördelarna med att göra något unikt.

— Då hör andra av sig och vill börja samarbeta säger Fredrik Nikolajeff, som menar att Sverige som forskningsnation bör ha samma strategi. Att följa strömmen och ligga i forskningens huvudfåra gör det allt svårare att konkurrera när låglöneländer som t ex Kina satsar stort.

Fredrik Nikolajeff är docent i mikrosystemteknik vid Ångströmlaboratoriet och forskar till vardags om materialvetenskap för olika bioapplikationer.

— Vi använder många av de tillverkningsmetoder som man tagit fram för mikroelektronikindustrin. Sedan anpassar vi dem för att kunna arbeta med andra material och utveckla t ex mikrosensorer och diagnostiska analyschips.

Sedan en tid tillbaka är han huvudansvarig för den tvärvetenskapliga satsningen Uppsala Berzelii Technology Center for Neurodiagnostics. Det är ett forskningscentrum som ska utveckla nya analysmetoder för kronisk smärta och neurologiska sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och ALS.

Hans forskargrupp har sedan tidigare ett nära samarbete med bl a Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi, och Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin, för att utveckla bättre analysmetoder. Båda dessa forskare ingår också i det nya centret.

— Jag tror att en anledning till att vi fick igenom det här är att många av oss samarbetat tidigare i olika konstellationer.

Bas i Uppsala

Fredrik Nikolajeff vill se centret som en plattform för att bredda forskningen, både nationellt och internationellt. Men verksamheten ska ha sin bas i Uppsala.

— Närheten är viktig. Kanske finns det mer framstående forskare vid andra universitet. Men hur ofta skulle man då träffas? Här kan jag dra ihop ett möte nästa dag. Fysiska möten kan inte alltid ersättas av e-post, och det är stimulerande med de diskussioner som uppstår då alla sitter vid samma bord.

Ett av målen för centret är att identifiera biomarkörer som kan leda till en tidigare sjukdomsdiagnos. Markörer kan också ge ny kunskap om de bakomliggande orsakerna till sjukdomarna. Biomarkörer intresserar även läkemedelsföretagen.

— Om de vet vilka markörer som t ex signalerar för en viss patientgrupp så kan de utveckla mer individuellt anpassade läkemedel.

Ett annat forskningsfält är kronisk smärta som varje år kostar samhället uppskattningsvis 80 miljarder kronor. Nya rön ifrån Akademiska sjukhuset visar att kronisk smärta leder till degeneration av nervceller som inte går att reparera.

— Den kliniska kopplingen är viktig. Tack vare att Akademiska sjukhuset också medverkar i centret får vi tillgång till patienter för olika studier.

För att identifiera nya biomarkörer kommer forskarna att använda avancerade befintliga mätmetoder. Men centret kommer också att utveckla helt nya analysmetoder.

— Uppsala har en rik tradition när det gäller metodutveckling på proteinområdet. Vår främsta målsättning är att ta fram känsligare mätmetoder än de som finns idag. Metoder som kan användas t ex för att se vad som händer på cellulär nivå vid de här sjukdomsförloppen. Det kan vi inte idag.

Våga satsa

— Det ovanliga med den här satsningen är långsiktigheten. För mig personligen har det inneburit att jag för första gången sedan jag var postdoktor i USA 1998 kan kosta på mig att ta lite risker i forskningen.

Risktagande är också nyckeln till framgång, enligt Fredrik Nikolajeff.

— Vi uppmanar forskarna i centret att pröva vågade koncept som kan leda till ett genombrott på lång sikt. Det ska vara högt i tak så att människor vågar misslyckas.

Han tilltalas också av att satsningen initialt sker på akademins villkor.

— I tidigare kompetenscentrum som jag medverkat i har det varit mycket mer fokus på företagens intressen från första början.

Att satsningen inte direkt är så styrd av industrins behov är också något som företagen uppskattar, enligt Fredrik Nikolajeff.

— Jag tror att det är en anledning till att företag som Astra Zeneca och GE Healthcare valt att medverka. De måste inte binda upp sig från början. Det är glädjande att dessa två storföretag ändå engagerat sig kraftigt i uppstarten av centret.
 
De första fem åren behöver centret inte visa upp någon motfinansiering från företagen.

— Under den här tiden hinner företagen se vad vi har att erbjuda forskningsmässigt och kan avgöra om det finns något som är intressant för dem. Samtidigt kan vi vidareutveckla våra tekniker för att de så småningom ska kunna tas upp av de medverkande företagen.

Fler unga och kvinnor

— Det beror på hur strukturen ser ut och hur man jobbar med de här frågorna. Inom vårt centrum har vi bestämt oss för att pengarna främst ska gå till nyanställningar. Vi kommer att anställa sju-åtta postdoktorer som vi ger chansen att etablera egen verksamhet inom centrets ramar. De får anställning i ett år med möjlighet till förlängning.

Centret kommer också att inrätta ett program där de unga forskare som lyckas premieras på olika sätt. En annan målsättning är att stärka kvinnornas ställning inom forskningen.

— Vi vill verkligen prioritera de här frågorna. Därför har vi knutit Centrum för genusvetenskap i Uppsala till oss. Ett sätt att arbeta med jämställdhet inom centret är att ta in yngre kvinnor i styrelsen, som ska bestå av representanter från industri, akademi och offentlig sektor. Genom att välja in kvinnor som idag finns snäppet under ledarskikten hoppas vi kunna synliggöra dem, säger Fredrik Nikolajeff.

Text: Peter Tillhammar
Foto: Tommy Westberg