Biobanksinfrastrukturen BBMRI

Biobanker, med blod- och vävnadsprover från många tiotusentals individer, är en basresurs för den medicinska forskningen. Nu går stora svenska biobanker samman i en nationell infrastruktur – ambitionen är att bli den största biobanken i världen.

– Ett flertal stora svenska studier kommer att samarbeta. Med samma kvalitetsstandarder och en gemensam förvaringsfacilitet ska det kunna gå att använda prov lika enkelt som om det vore en enda biobank - störst av alla räknat i antalet individer, säger Joakim Dillner som är professor vid Karolinska Institutet och samordnare för den svenska biobanksinfrastrukturen BBMRI.se.

I biobankerna lagras blod-, cell-, urin- och salivprover med mera, från patienter och friska frivilliga. Proverna används till exempel av forskare som vill hitta metoder att ställa tidigare diagnos eller skräddarsy behandlingar för varje patient. I Sverige finns lång och framgångsrik erfarenhet av att använda biobanker.

– Några av de äldre biobankerna, till exempel de i Umeå och Malmö, är så produktiva att man kan likna dem vid akademiska och vetenskapliga forskningsfabriker.

Ny anläggning i södra Stockholm


Nu ska de svenska biobankerna kopplas samman i ett enda, nationellt nät. Arbetet koordineras av det svenska biobankssamarbetet BBMRI, som får ett bidrag till så kallad " omfattande infrastruktur" från Vetenskapsrådet.

Drygt hälften av bidraget ska användas till en stor, automatiserad anläggning för lagring av prover. Den byggs i Flemingsberg, vid Karolinska Institutets södra campus. Där ska proverna lagras i tankar i flytande kväve, i en extremt låg temperatur så att många substanser i proverna bevaras.

– Det blir en nationell forskningsfacilitet som i huvudsak ska användas för sparande av nya prover.

Resten av pengarna ska användas till att anställa 21 personer, spridda på de sex medicinska fakulteterna. De ska koordinera insamling och användning av prover.

– Vi ska få till en standardiserad insamling, samarbeta om hur befintliga material ska användas, ta fram kvalitetsstandarder och rutiner. Optimalt användbara prover ska samlas in och används på ett optimalt sätt, säger Joakim Dillner.

Biobanksforskning


Han kom själv in på biobanker via sin forskning om infektioner som orsakar cancer. Han studerade papillomvirus som orsakar livmodershalscancer med hjälp av prover från biobanker. När trettio år gamla prover jämfördes med cancerregistret visade det sig att individer med spår av virus i de gamla proverna, hade en ökad risk att få cancer i framtiden.

– Det väckte mitt intresse för biobanker och nu jobbar jag mycket med infrastrukturell biobanksforskning, det vill säga forskning om hur man bygger upp och använder biobanker.

Not: BBMRI, "The Bio Banking & Molecular Resource Infrastructure", är ett europeiskt samarbete. BBMRI.SE är den svenska delen av samarbetet.

Text: Siv Engelmark Cederborg

 

Dela |
Sidansvarig: Kristina Sundbaum
Senast uppdaterad: 2010-01-12
De stora svenska biobankerna går samman i en nationell infrastruktur med ambitionen att bli den största biobanken i världen. Bilderna är hämtade från biobanken i Malmö. Foto: Kennet Ruona, © Joakim Dillner.
Joakim Dillner, professor vid Karolinska institutet och samordnare för den svenska biobanks-infrastrukturen BBMRI.se.

Joakim Dillner, professor vid Karolinska institutet och samordnare för den svenska biobanks-infrastrukturen BBMRI.se.

 Biobanken i Malmö. Foto: Kennet Ruona, © Joakim Dillner.
Prover för omhändertagande vid biobanken i Malmö.
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund