Biodiversitetsportalen LifeWatch

Forskare gör ekologiska försök, länsstyrelserna och Naturvårdsverket inventerar arter och Fiskeriverket gör provfiskningar. Det finns mängder av samlade data om arter som skulle kunna vara en guldgruva för såväl forskning som miljöövervakning. Men så länge de är spridda i många databaser, sparade i olika format och på varierande sätt, är de svåra att använda. 

– Vi vill bygga en infrastruktur som tillgängliggör de artdata som finns. Målet är att varje forskare i sin egen dator, via en portal, ska får tillgång till data som samlats in, säger Ulf Gärdenfors, som är professor vid Artdatabanken, SLU, och ansvarig för projektet. 

Tjuvstart för LifeWatch i Sverige

– Vi tjuvstartar i Sverige med att bygga upp en infrastruktur innan EU-projektet drar igång. Pengarna från Vetenskapsrådet ska användas till att bygga portalen, nätverk, analys- och presentationsverktyg och för att justera underliggande data. Med i den svenska delen av projektet är universiteten i Umeå, Lund och Göteborg samt Naturhistoriska riksmuseet, SMHI och Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala – där infrastrukturen också ska finnas rent fysiskt.

Gamla data hämtas i önskat format

Den nya portalen får en webbtjänst som hämtar redan sparade data i önskat format. Nya databaser skapas enligt en överenskommen standard om hur man skriver datum, geografiska koordinater, vetenskapligt namn med mera. Allt blir tillgängligt via ett nätverk av kommunicerande databaser.

Portalen ger även verktyg för att analysera artdata mot annat, till exempel klimatdata från SMHI – användaren får allt på ett bräde.

Tid och resurser

– Doktorander behöver inte bygga upp nya databaser utan kan anpassa nästa generation av den så kallade Artportalen till sin egen. En stor fördel är att data från ett projekt kan återanvändas av andra forskare. Dessutom bevaras uppgifterna även om ett projekt läggs ner, eftersom de lagras centralt.

Siv Engelmark Cederborg