Renrumsnätverket Myfab

– Vi vill göra det till en väl fungerande nationell öppen infrastruktur, säger Stefan Bengtsson, prorektor vid Chalmers tekniska högskola.

Teleskopet Herschel som tidigare i år skickades upp i rymden har ögon från Chalmers – en liten komponent som ska upptäcka svaga signaler från dold materia i universum och som utvecklats vid lärosätet.

I renrum vid Ångströmlabbet i Uppsala har Maria Strømme utvecklat ett algbatteri. Och vid KTH:s motsvarighet har forskare tagit fram en process som förenklar tillverkning i halvledarindustrin. Fem processteg ersätts av ett enda.

Det är bara några exempel på uppmärksammade resultat som genererats ur det svenska nano- och mikrofabrikationsnätverket Myfab. Vid labben jobbar man från mikro till nanometerskala med att göra till exempel elektroniska kretsar, komponenter, sensorer, mikrofluidik eller ytor med speciella egenskaper.

Mer stöd för användare

– Vi ska uppgradera utrustningen så att vi kan hålla den "state of the art". Dessutom ska vi utveckla användarstödet för att bättre kunna stötta både våra nuvarande och nya användare, säger Stefan Bengtsson.

I de tre labben finns sammanlagt mer än 4 500 kvadratmeter renrum med avancerad processutrustning och analysinstrument. Labben får ett gemensamt bokningssystem.

– Användarna ska snabbt lotsas till lämplig och ledig utrustning. Vi ska koppla samman behov och resurser så effektivt som möjligt. 

30 nystartsföretag

– Många små företag driver sin utveckling på dessa labb. Så småningom blir de större och flyttar ut, berättar Thomas Swahn som är föreståndare för nätverket.  Åtminstone 130 forskningsintensiva bolag har utnyttjat laboratorierna under den senaste femårperioden. Runt trettio nya företag har bildats. 

– Det är bolag inom optik, elektronik och bioteknik. Ett bra exempel är Kistaföretaget Transic, som gör krafttransistorer i kiselkarbid och som dessutom använder alla tre labben.

Text: Siv Engelmark Cederborg