ICOS, ett nät av mätstationer för klimatforskning

– Kunskaperna är viktiga för att vi ska kunna vidta rätt åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, säger Anders Lindroth som är professor vid Lunds universitet och ansvarig för den svenska delen av infrastrukturprojektet.
 
Tätare stationer kan ge information om flödet av växthusgaser ner till regional nivå. Forskarna hoppas komma ner i en upplösning av 10x10 till 20x20 kilometer.

– Då kan vi mäta vilka effekter olika åtgärder har på klimatsystemet, i regioner i Sverige. Om man till exempel ökar upptaget av koldioxid i en skog genom att gödsla så skogen växer mer så bör vi kunna se det.
 

Mäter typiska svenska ekosystem

Genom att kombinera mätningarna med datormodeller kan man räkna ut till exempel styrkan av källor och sänkor som påverkar koncentrationerna i atmosfären och hur de fördelar sig över landytan.

I Sverige blir det sex ekosystemstationer, varav tre också är atmosfärstationer.
De finns från Stordalen öster om Abisko i norr, till Lund i söder i typiska svenska ekosystem som permafrost, myr, skogs- och åkermark.

– Vi kommer att behöva bygga en helt ny mätstation utanför Lund. I övrigt kan vi använda existerande stationer och då även redan gjorda mätningar. Det ger oss långa mätserier som är viktiga för att förstå hur klimatet, som ju i sig självt varierar, påverkar balanserna av växthusgaser.

Mätstationer i 16 länder

Stödet från Vetenskapsrådets är ett så kallat "omfattande infrastruktur"-bidrag.
– Vi har just inlett kontraktsförhandlingarna så summorna är inte spikade men det handlar om en investering på cirka 40 miljoner samt ett driftsbidrag om cirka tio miljoner per år. De medverkande universiteten kommer att bidra till driften.

Text: Siv Engelmark