Superdatorinfrastrukturen "Capability Computing Resources for Swedish Research"

Sverige får en ny superdator, upp till fem gånger kraftfullare än den största som svenska forskare har tillgång till idag. Det blir en nationell resurs för forskare som möjliggörs tack vare en stor satsning av bland andra Vetenskapsrådet.
 
De kraftfullaste datorerna på akademiska institutioner i Sverige idag finns i Stockholm, Linköping och Umeå. Dessa klarar av att göra upp till 80 x 1012 beräkningsoperationer, eller 80 Teraflops, per sekund. Den nya superdatorn kommer att bli fyra, fem gånger kraftfullare.

– Svenska forskare kommer att få tillgång till storskaliga beräkningsresurser som möjliggör nya typer av simuleringsexperiment, säger Sverker Holmgren som är docent vid Uppsala universitet och koordinator för superdatorinfrastrukturen "Capability Computing Resources for Swedish Research", inom centret Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC.

Centret får nu ett stöd till "omfattande infrastruktur" från Vetenskapsrådet, som tillsammans med medel från i regeringen strategiska infrastruktursatsningar kommer att ge närmare hundra miljoner kronor under tre år. 

Fler superdatorer i Europa


Den största delen av stödet kommer att gå till den nya superdatorn.

– Det viktigaste är att bygga ett rejält stort datorsystem i Sverige. Det blir ungefär en femtedel så stort som det största som nu finns i Europa.

Pengarna går dessutom till användarstöd, samt till medlemsavgift i det europeiska konsortiet PRACE (Partnership for Advanced Computing in Europe). Där representeras Sverige av SNIC.

– PRACE är i startskedet. Syftet med konsortiet är att bygga fler superdatorer, av samma storleksordning som de största som finns i USA. Men samarbetet kan kanske mycket snart ge ledande grupper tillgång till riktigt stora datorer, till exempel Europas största i Jülich i Tyskland, säger han.

Får ansöka om superdatortid


Var den svenska superdatorn ska byggas någonstans beslutar SNIC:s styrelse inom kort. Idag finns SNIC-centra vid universiteten i Umeå, Uppsala, Linköping, Lund, samt Chalmers i Göteborg och KTH i Stockholm.

– Det krävs bland annat att det finns ytor så att det räcker till och kapacitet att försörja med el och att kyla.

Superdatorerna används för forskning som kräver mycket beräkningar, till exempel klimatmodeller, olika slags flödesberäkningar eller molekylära simuleringar. Sverker Holmgren själv forskar inom beräkningsvetenskap och tar fram algoritmer för tekniska och vetenskapliga beräkningar på stora datorer.

Den nya superdatorn blir en nationell resurs.
– Forskare får ansöka om tid för att få använda den. Det kan inte bli för många användare, kanske tio grupper, eftersom dessa måste få tillgång till en stor del av datorkapaciteten för att möjliggöra ny typ av forskning.

Text: Siv Engelmark Cederborg

 

Dela |
Sidansvarig: Kristina Sundbaum
Senast uppdaterad: 2010-01-12
Sverker Holmgren, koordinator för superdatorinfrastrukturen "Capability Computing Resources for Swedish Research", inom centret Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC.

Sverker Holmgren, koordinator för superdatorinfrastrukturen "Capability Computing Resources for Swedish Research", inom centret Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC.

Vid Linköpings universitet finns en av de tre kraftfullaste datorerna, Neolith, på akademiska institutioner i Sverige idag. De andra finns i Stockholm och Umeå. Datorerna klarar 50 - 80 x 1012 beräkningsoperationer, eller 80 Teraflops, per sekund.

Vid Linköpings universitet finns en av de tre kraftfullaste datorerna, Neolith, på akademiska institutioner i Sverige idag. De andra finns i Stockholm och Umeå. Datorerna klarar 50 - 80 x 1012 beräkningsoperationer, eller 80 Teraflops, per sekund.

Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund