Databas guldgruva för forskare

- Tack vare databasen kan man följa varje människas livsförlopp från vaggan till graven, säger professor Anders Brändström som är föreståndare för den demografiska databasen och företrädare för Centrum för befolkningsstudier vid Umeå universitet.

Forskarna tittar bl.a. på hur åldrandet påverkar hälsan och på kvinnors levnadsmönster, hälsa och sociala status. Materialet används även för att studera ärftliga effekter av t ex diabetes och hjärt-kärlsjukdomar och för att forska om släktgiften och sjuklighet.

Databasen utnyttjas inte bara av centrets egna forskare utan står också till andra forskares förfogande, både i Sverige och internationellt.

- Vi har gästforskare från nästan alla discipliner. Här finns t.ex. genetiker, molekylärmedicinare, sociologer, religionsvetare, historiker och statistiker.

Samisk forskning

- Idag saknar vi all kunskap om deras befolkningshistoria. Den enda forskning som finns är den som gjordes under dubiösa former av Sveriges Rasbiologiska institut på 1930-talet.

Med stöd av Vetenskapsrådet håller forskarna också på att bygga upp en databas med de områden i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland som innehöll en majoritet av samer.

- I slutet av 2007 har vi en databas som täcker hela det nordsamiska området och stora delar av det sydsamiska.

Kvalitetsstämpel

- Vi vill bl a studera fertilitetsnedgången i Europa och initiera forskning om språk och etnicitet.

När demografiska databasen utsågs till en av tio starka forskningsmiljöer innebar det inte bara ett ekonomiskt tillskott. Pengarna gör det också lättare att söka nya pengar och ökar centrets attraktionskraft, menar Anders Brändström.

- Vi har fått en kvalitetsstämpel som en stark och trovärdig forskningsmiljö. Jag är övertygad om att det är viktigt när vi söker andra pengar och ger oss en plattform att utvecklas vidare ifrån.

Text: Peter Tillhammar
Foto på startsidan (Prydnad på samedräkt): Ragnar Ness/NPS/IBL Bildbyrå

Läs mer om den demografiska databasen på Umeå universitet