Från cell till ryggradsdjur


Hur bildas ryggradsdjurens olika organ och vävnader av en grupp omogna celler? Den frågan förenar fyra forskargrupper vid Karolinska Institutet och Umeå universitet i en gemensam forskningsmiljö. Deras grundforskning kan också leda till nya läkemedel och behandlingsmetoder. 
 
De är alla utvecklingsbiologer som forskar om hur olika celler och organsystem hos ryggradsdjur utvecklas under fosterstadiet. Nu förenas de fyra forskargrupperna i en gemensam miljö.

- Vi kommer att studera några olika tillväxtfaktorer och hormoner och se hur de fungerar i bukspottkörteln och olika delar av nervsystemet. Om vi t ex vet att molekyl A aktiverar molekyl B i bukspottkörteln kan vi undersöka om detta sker i hjärnan också, berättar professor Carlos Ibanez, Karolinska Institutet, som leder en av forskargrupperna.

Forskarna samarbetar också kring olika metoder. För att förstå hur ryggradsdjur utvecklas använder man cellodlingar, in vitro-studier (forskning i provrör) och olika försöksdjur som mus och kyckling.

Flera tillämpningar


Forskarna bedriver grundforskning. De försöker förstå hur olika molekyler och signalmekanismer fungerar och vad som driver cellutvecklingen åt olika håll så att en typ av cell blir annorlunda än en annan.

Men forskningen kan också öka kunskapen om olika sjukdomar. Samma signalmekanismer som används i utvecklingen av fostret är nämligen delaktiga i sjukdomsprocesser hos vuxna.

- De sjukdomar som ligger närmast till hands för oss att studera är metabola sjukdomar som fetma och diabetes samt sjukdomar i nervsystemet som Parkinson och Alzheimers.

Deras grundforskning kan också leda till nya läkemedel.

- Några av de molekyler som vi forskar om testas kliniskt på patienter med t.ex. Parkinsons sjukdom.

Utvecklingsbiologin är också grunden för användningen av stamceller i reparativt syfte. I framtiden hoppas forskare kunna använda stamceller för att skapa nya vävnader och celler. Det kan handla om betaceller i en bukspottkörtel som inte längre bildar insulin, eller nervceller hos patienter med Parkinson eller med en nervskada.

Mer lockande miljö


Satsningen på forskningsmiljön kommer också att innebära årliga stormöten och gemensam undervisning och handledning för postdoktorerna. Den nya konstellationen bör även göra det enklare att rekrytera bra forskare från andra länder, tror Carlos Ibanez.

- Det borde vara mer lockande för utländska forskare att söka sig till den nya gemensamma forskningsmiljön än till en enskild forskargrupp.

Text: Peter Tillhammar
Foto på startsidan (Mänskligt embryo tre dagar efter befruktningen):
Science Photo Library/IBL Bildbyrå
Foto på artikelsidan (Professor Carlos Ibanez): ORASIS Foto

Läs mer om utvecklingsbiologi

Umeå universitet: Umeå Centre for Molecular Medicinelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Karolinska Institutet: Laboratory of Molecular Neurobiology  länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Karolinska Institutet: Division of Molecular Neurobiology länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Dela |
Sidansvarig: Carin Carltoft
Senast uppdaterad: 2009-10-14
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund