- Startsida
-
Forskning vi stödjer
-
Forskningsmiljöer
-
Starka forskningsmiljöer
- Så utvecklades livet
Så utvecklades livet
De forskar om hur livet utvecklats genom att studera arvsanlagen hos organismer med och utan cellkärna. Forskningen vid Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala kan också få stor betydelse för att förstå uppkomsten av biologisk mångfald.
Länge bestod allt liv på jorden av encelliga organismer utan en avgränsad cellkärna, s k prokaryoter. När de första organismerna med en cellkärna, s.k. eukaryoter, uppstod för två miljarder år sedan var det ett steg på vägen mot dagens växter och djur.
Bakom utvecklingen låg förändringar, mutationer, i organismernas arvsanlag, genom. Varför uppstod dessa förändringar och vad betydde det för utvecklingen av nya livsformer? Det är centrala frågor för de två forskargrupper som ingår i den starka forskningsmiljön vid Evolutionsbiologiskt centrum.
Jämföra arvsanlag
För att förstå dessa evolutionära processer studerar forskarna DNA-sekvenser i arvsmassan med hjälp av dataanalyser och olika molekylära metoder. Hittills har man kartlagt och publicerat arvsanlagen för fyra bakteriearter, en femte är nästan klar och flera nya påbörjade.
- Tanken är att vi sedan ska jämföra arternas arvsanlag och korrelera skillnaderna till arternas livsmiljöer, berättar professor Siv Andersson som leder en av forskargrupperna.
Vid de här jämförelserna kan forskarna också mäta hur snabbt olika typer av mutationer sker. En del av forskningen går ut på att förklara vad som ligger bakom skillnaderna i mutationshastighet.
Med hjälp av kunskapen om hur olika delar av arvsmassan utvecklas kan forskarna sedan gå vidare och studera hur det naturliga urvalet styr vilka genetiska varianter som förs vidare eller sållas bort.
Det här är ett led i en av de stora utmaningarna inom 2000-talets biologi - att koppla samman genetiska varianter med organismernas olika egenskaper och karaktärer, säger professor Hans Ellegren som leder den andra forskargruppen.
Unga forskare
Satsningen på starka forskningsmiljöer ska stärka samarbetet mellan grupperna och skapa bättre förutsättningar för forskningen. Pengarna kommer främst att användas till att rekrytera postdoktorer och unga forskare.
- Vi har inte ett speciellt projekt som vi ska driva utan satsningen ska komma hela fältet till godo.
Text: Peter Tillhammar
Foto på startsidan (Rickettsiabakterier) Science: Photo Library/IBL Bildbyrå
Foto på artikelsidan (Professor Siv Andersson): okänd
Box 1035, 101 38 Stockholm
Fax: 08-546 44 180
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund