Forskning vi stödjer
Forskningsområden
Humaniora och samhällsvetenskap
Slutförda projekt 2001-2005
Maria Montessori ville skapa det perfekta barnet
Montessoripedagogiken, som startade i blygsam skala i Roms fattigkvarter 1907, har vunnit stora framgångar världen över. Sedan 1980-talet har betydelsen ökat även i Sverige. Maria Montessoris en gång nyskapande pedagogiska idéer ligger rätt i tiden och har blivit en del av den vanlig svenska skolans pedagogik. Individualiserad undervisning, en mindre styrande lärarroll, självinstruerande läromedel, rörelsefrihet i klassrummet och åldersblandade grupper har idémässigt ett ursprung i den italienska pedagogiken. För många ambitiösa föräldrar är den strukturerade inlärningen i kombination med stor frihet lockande.
- Det finns en tendens att vilja idealisera och samtidigt banalisera Maria Montessori, säger Christine Quarfood. Den litteratur som finns om Montessoripedagogikens bakgrundshistoria är av biografisk karaktär, mer sällan idéhistorisk. Min avsikt är att beskriva vilka idéer som ligger bakom framväxten av Montessoris förskolepedagogik.
- Det finns hos henne ett spänningsfyllt förhållande mellan teori och metod. På ena sidan finns den sinnestränande pedagogiken, en slags social ingenjörskonst. På andra sidan en tidstypisk biologistisk människosyn.
I Europa fanns i början av 1900-talet många som ville "skapa den perfekta människan". Maria Montessori var en av dem. Tankar om vad som var biologiskt sett normalt och onormalt var viktiga för henne. I sina första kontakter med vanliga skolbarn blev hon besviken. De kunde till och med prestera sämre resultat än de "onormala" förståndshandikappade barnen som hon tidigare arbetat med. Det var för Montessori uppenbart att de normala barnen inte levde upp till sina inneboende möjligheter.
Maria Montessori konstaterade att barnen i hennes verksamhet var allvarliga och arbetade koncentrerat, som små vuxna. Det var så barn själva ville vara, enligt Maria Montessori. De vill hellre träna sina färdigheter än ägna sig åt dans, lek och sagor.
För att ytterligare lyfta fram Maria Montessoris många bottnar beskriver Christine Quarfood italienskans feministiska engagemang. Parallellt med det pedagogiska arbetet var hon aktiv i kampen för kvinnors frigörelse.
Per Westergård

Projekt: Montessorimetodens idéhistoriska grunder: Sinnesträningens grunder från Itard till Montessori.
Forskningsledare: Christine Quarfood, Göteborgs universitet
Projektfinansiering: Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap