Demokratiforskning — vad är det?
Vad är demokrati? Vad kännetecknar Sverige som demokrati? Vilka styrkor och brister kan vi identifiera? Hur omsätter vi idén om demokrati till praktik? Kan vi avgöra vilka länder eller institutioner som inte är demokratiska och är det vår uppgift att sprida det vi uppfattar som demokrati till världens andra länder och institutioner?Vetenskapsrådet stödjer på regeringens uppdrag forskning om demokrati. Medel för denna forskning har utlysts, 2004, 2006 och 2007 under olika beteckningar: Mångvetenskaplig demokratiforskning och Forskning om demokrati och offentlig förvaltning.
I uppdraget från regeringen ingår också att skapa nätverk mellan de forskare i Sverige som forskar inom området och på så sätt skapa kunskap om hur man inom olika discipliner angriper likartade problemställningar.
Här kan du ta del av frågeställningar och resultat från de 25 projekt som fått stöd för forskning om demokrati.

Håller de politiska partierna vad de lovar?Vårt samhälle bygger på representativ demokrati, med val vart fjärde år. Ändå är frågan om partierna håller sina vallöften eller ej dåligt utforskad. I ett nytt projekt med internationellt samarbete kommer partiers, väljares och mediers hantering av vallöften att analyseras.
Individens rättigheter påverkar makten över välfärdssystemenDen svenska demokratin saknar en stark rättighetstradition. Nu stärks individens rättigheter i den offentliga sektorn men förverkligas i olika hög grad. Medan handikappreformen lyckats ganska väl har psykiatrireformen inte kommit lika långt.
Korruption bland svenska politiker kartläggsSverige — ett land fritt från korruption. Eller håller den bilden på att förändras? Med en enkätundersökning bland 2000 av landets ledande politiker hoppas Mats Sjölin, professor vid Växjö universitet, kunna säga något om den saken.
Krav på tjänstemän i offentlig förvaltning en demokratifrågaSvenska staten har sedan länge sett genom fingrarna med misstag som görs i den offentliga förvaltningen, misstag som i många andra länder skulle ha lett till den ansvariga ministerns avgång. Att kunna kräva ut ansvar av statliga myndigheter när de gör fel är ytterst en demokratifråga.
Kvinnors representation i politiken — och krafterna bakomVisserligen blev svenska kvinnor valbara till riksdagen år 1921. Men sedan hände det inte mycket mer vad gäller kvinnorepresentationen. Det visade sig svårt för en kvinna att bli riksdagsman. Historikern Josefin Rönnbäck studerar aktioner som haft som mål att öka kvinnors politiska representation.
Medborgaryttringar i ny form utmaning för demokratinPersonliga brev till Stockholms folkvalda, engagemang i den globala rättviserörelsen eller kamp för djurens rätt — alla representerar de politiska yttringar som nu kartläggs av historiker och sociologer i ett gemensamt projekt.
Mer för skattekronan med välfungerande statlig finansiell styrningPå vilket sätt kan statliga myndigheter styras så att medborgarna upplever förtroende för dem? Går det att mäta effektivitet hos till exempel Skattemyndigheten utifrån ett medborgarperspektiv? Det är ett par av de frågor forskarteamet runt Sven Modell, professor i företagsekonomi försöker få svar på.
Myndigheters opinionsbildande arbete granskasAlkoholkommittén som lades ned vid årsskiftet 2007/2008 var en myndighet med uppdrag att bilda opinion. Andra ägnar sig åt opinionsbildning vid sidan av kärnverksamheten. Hanna Kjellgren undersöker de svenska myndigheternas opinionsbildande verksamhet.
Prioritering viktig för demokrati efter krigI de flesta fredsbevarande operationer ingår demokratibyggande. Det är svårt att tänka sig en stabil fred utan demokrati. Samtidigt visar forskningen att demokratiseringsprocessen i sig ofta är konfliktfylld.
Privatoffentligt samarbete mot penningtvättGränsen mellan offentligt och privat luckras upp och omprövas. Offentlig sektor har blivit mer företagslik samtidigt som de privata företagen tar ett större samhällsansvar. I gränslandet däremellan har en ny samhällsstyrning uppstått, privatoffentligt partnerskap — ett samlingsnamn för olika juridiska verksamhetsformer där offentlig makt utövas med privata aktörer.
Stater bildade på initiativ av en yttre makt — är de legitima?Måste en stat bildas efter ett fritt beslut av enskilda individer för att vara legitim eller är det nationaliteten som måste förena dessa människor i en gemensam styrelseform? Statsvetaren Hans Agné ställer olika teorier kring bildandet av legitima stater mot varandra.
Tvingande folkrätt — rättesnöre eller tom retorik?Det finns regler inom den allmänna folkrätten som anses vara så fundamentala och tvingande att de inte går att avtala bort, t.ex. förbudet mot att med våld angripa en annan stat. Men existerar denna tvingande folkrätt i praktiken och vilken roll spelar den i så fall?
Vad har drygt 35 år av jämställdhetsarbete gett i praktiken?Vad har hänt sedan Sverige fick en delegation för jämställdhet mellan kvinnor och män 1972? Trots åtskilliga politiska beslut i jämställdhetsfrågan under åren finns ingen samlad bild av hur fältet utvecklats och vilken betydelse jämställdhetspolitiken haft.
Ökat fokus på person istället för parti — nu även i Sverige?I det kommunala konstitutionella regelverket i Sverige spelar varken partierna eller deras ledare någon större roll. Men i verkligheten, i de informella strukturerna är det ofta tvärtom. Kommunalpolitiken är starkt partipolitiserad och kommunstyrelsens ordförande har en stark ställning i svensk kommunpolitik.
Överstatlig demokrati — är den praktiskt genomförbar?Gränsdragning blir en av våra stora utmaningar då demokratiska beslut flyttas från nationell till överstatlig nivå. Vem ska besluta om vad? Mot bakgrund av den globala uppvärmningen är frågan högaktuell, för Sverige och för världens övriga länder.