Demokratiforskning — vad är det?

Vad är demokrati? Vad kännetecknar Sverige som demokrati? Vilka styrkor och brister kan vi identifiera? Hur omsätter vi idén om demokrati till praktik? Kan vi avgöra vilka länder eller institutioner som inte är demokratiska och är det vår uppgift att sprida det vi uppfattar som demokrati till världens andra länder och institutioner?

Vetenskapsrådet stödjer på regeringens uppdrag forskning om demokrati. Medel för denna forskning har utlysts, 2004, 2006 och 2007 under olika beteckningar: Mångvetenskaplig demokratiforskning och Forskning om demokrati och offentlig förvaltning.

I uppdraget från regeringen ingår också att skapa nätverk mellan de forskare i Sverige som forskar inom området och på så sätt skapa kunskap om hur man inom olika discipliner angriper likartade problemställningar.

Här kan du ta del av frågeställningar och resultat från de 25 projekt som fått stöd för forskning om demokrati.

Kerstin Sahlin
Demokrati och styrning i en förändrad sjukvård
Ett framträdande tema i den politiska debatten är möjligheter och risker med privatisering av sjukvård. Men gränsdragningen mellan privat och offentligt är långt ifrån självklar.
Jussi Kurunmäki
Demokratisträvande inte självklart i kampen för allmän rösträtt
Demokrati har historiskt varit ett mindre centralt begrepp i kampen för allmän rösträtt än det ofta ansetts. I en systematisk begreppshistorisk analys vill forskare reda ut begreppsutvecklingen från 1800-talet till den allmänna rösträttens genombrott.
Isabel Schierenbeck
Det politiska ledarskapets betydelse för vägen mot demokrati
Genom att jämföra tre fall av lyckad demokratisering med tre fall präglade av stagnation hoppas forskare sätta fingret på kritiska ledarskapsfaktorer som underlättar utvecklingen mot demokrati.
Henrik Oscarsson
Håller de politiska partierna vad de lovar?
Vårt samhälle bygger på representativ demokrati, med val vart fjärde år. Ändå är frågan om partierna håller sina vallöften eller ej dåligt utforskad. I ett nytt projekt med internationellt samarbete kommer partiers, väljares och mediers hantering av vallöften att analyseras.
Paula Blomqvist
Individens rättigheter påverkar makten över välfärdssystemen
Den svenska demokratin saknar en stark rättighetstradition. Nu stärks individens rättigheter i den offentliga sektorn men förverkligas i olika hög grad. Medan handikappreformen lyckats ganska väl har psykiatrireformen inte kommit lika långt.
Leif Lewin
Kan man utkräva ansvar inom internationell politik?
Det är svårt för medborgarna att utkräva ansvar inom den internationella politiken eftersom det saknas en styrelse med auktoritet över världspolitiken. Att avsätta de styrande går inte.
Mats Sjölin
Korruption bland svenska politiker kartläggs
Sverige — ett land fritt från korruption. Eller håller den bilden på att förändras? Med en enkätundersökning bland 2000 av landets ledande politiker hoppas Mats Sjölin, professor vid Växjö universitet, kunna säga något om den saken.
Thomas Bull
Krav på tjänstemän i offentlig förvaltning en demokratifråga
Svenska staten har sedan länge sett genom fingrarna med misstag som görs i den offentliga förvaltningen, misstag som i många andra länder skulle ha lett till den ansvariga ministerns avgång. Att kunna kräva ut ansvar av statliga myndigheter när de gör fel är ytterst en demokratifråga.
Josefin Rönnbäck
Kvinnors representation i politiken — och krafterna bakom
Visserligen blev svenska kvinnor valbara till riksdagen år 1921. Men sedan hände det inte mycket mer vad gäller kvinnorepresentationen. Det visade sig svårt för en kvinna att bli riksdagsman. Historikern Josefin Rönnbäck studerar aktioner som haft som mål att öka kvinnors politiska representation.
Kerstin Jacobsson
Medborgaryttringar i ny form utmaning för demokratin
Personliga brev till Stockholms folkvalda, engagemang i den globala rättviserörelsen eller kamp för djurens rätt — alla representerar de politiska yttringar som nu kartläggs av historiker och sociologer i ett gemensamt projekt.
Sven Modell
Mer för skattekronan med välfungerande statlig finansiell styrning
På vilket sätt kan statliga myndigheter styras så att medborgarna upplever förtroende för dem? Går det att mäta effektivitet hos till exempel Skattemyndigheten utifrån ett medborgarperspektiv? Det är ett par av de frågor forskarteamet runt Sven Modell, professor i företagsekonomi försöker få svar på.
Hanna Kjellgren
Myndigheters opinionsbildande arbete granskas
Alkoholkommittén som lades ned vid årsskiftet 2007/2008 var en myndighet med uppdrag att bilda opinion. Andra ägnar sig åt opinionsbildning vid sidan av kärnverksamheten. Hanna Kjellgren undersöker de svenska myndigheternas opinionsbildande verksamhet.
Bo Bengtsson
Nordiska jämförelser av integrationspolitik kan ge nya lösningar
Ska flyktingar få bosätta sig var de vill eller ska stat och kommuner styra deras bosättning? Och hur hanterar nordiska länder de spänningar som finns inbyggda i frågan om flyktingars bosättning?
Axel Hadenius
Ny svensk klassificering av icke-demokratiska regimer uppmärksammas internationellt
Varför har vissa regioner lättare att förändras i demokratisk anda än andra? I jakten på svaret har svenska forskare upprättat en ny databas med tillförlitlig information av betydelse för en nation under utveckling mot demokrati.
Anna Jarstad
Prioritering viktig för demokrati efter krig
I de flesta fredsbevarande operationer ingår demokratibyggande. Det är svårt att tänka sig en stabil fred utan demokrati. Samtidigt visar forskningen att demokratiseringsprocessen i sig ofta är konfliktfylld.
Ulrika Mörth
Privatoffentligt samarbete mot penningtvätt
Gränsen mellan offentligt och privat luckras upp och omprövas. Offentlig sektor har blivit mer företagslik samtidigt som de privata företagen tar ett större samhällsansvar. I gränslandet däremellan har en ny samhällsstyrning uppstått, privatoffentligt partnerskap — ett samlingsnamn för olika juridiska verksamhetsformer där offentlig makt utövas med privata aktörer.
Hans Agné
Stater bildade på initiativ av en yttre makt — är de legitima?
Måste en stat bildas efter ett fritt beslut av enskilda individer för att vara legitim eller är det nationaliteten som måste förena dessa människor i en gemensam styrelseform? Statsvetaren Hans Agné ställer olika teorier kring bildandet av legitima stater mot varandra.
Ulf Linderfalk
Tvingande folkrätt — rättesnöre eller tom retorik?
Det finns regler inom den allmänna folkrätten som anses vara så fundamentala och tvingande att de inte går att avtala bort, t.ex. förbudet mot att med våld angripa en annan stat. Men existerar denna tvingande folkrätt i praktiken och vilken roll spelar den i så fall?
Dinana Mulinari
Vad driver kvinnor och invandrare att bli aktiva Sverigedemokrater?
Genom att studera kvinnors och invandrares ställning i högerpopulistiska partier kan vi nå ny kunskap om centrala processer i dessa partier. Det menar Diana Mulinari, genusforskare i Lund. I år inleder hon studier på ett ännu outforskat område.
Yvonne Hirdman
Vad har drygt 35 år av jämställdhetsarbete gett i praktiken?
Vad har hänt sedan Sverige fick en delegation för jämställdhet mellan kvinnor och män 1972? Trots åtskilliga politiska beslut i jämställdhetsfrågan under åren finns ingen samlad bild av hur fältet utvecklats och vilken betydelse jämställdhetspolitiken haft.
Axel Hadenius
Vad hindrar fack och näringsliv från allians med oppositionen?
Näringsliv och fackföreningsrörelse är två viktiga aktörer för att underlätta utvecklingen mot demokrati. Svenska forskare vill nu undersöka med vilka tyglar auktoritära regimer hindrar dessa aktörer från samarbete med oppositionen. 
Stina Johansson
Är kön eller ursprung godtagbara argument för val av vårdgivare?
Vilka önskemål är vi beredda att tillgodose i äldreomsorgen? Vårdpersonal över hela landet välkomnar att frågan angrips från forskarhåll. I fall då lagstiftning kolliderar med praxis är tveksamheten stor.
Inger Österdahl
Är vi beredda att riskera liv för att försvara andra länders gränser?
På kort tid har det svenska försvarets huvuduppgift förändrats — idag står det internationella samarbetet i fokus. Vad innebär denna omställning juridiskt och vad får den för politiska konsekvenser för demokratin?
Henry Bäck
Ökat fokus på person istället för parti — nu även i Sverige?
I det kommunala konstitutionella regelverket i Sverige spelar varken partierna eller deras ledare någon större roll. Men i verkligheten, i de informella strukturerna är det ofta tvärtom. Kommunalpolitiken är starkt partipolitiserad och kommunstyrelsens ordförande har en stark ställning i svensk kommunpolitik.
Folke Tersman
Överstatlig demokrati — är den praktiskt genomförbar?
Gränsdragning blir en av våra stora utmaningar då demokratiska beslut flyttas från nationell till överstatlig nivå. Vem ska besluta om vad? Mot bakgrund av den globala uppvärmningen är frågan högaktuell, för Sverige och för världens övriga länder.
Dela |
Sidansvarig: Helena Bornholm
Senast uppdaterad: 2012-04-26
En presentation av den demokratiforskning som Vetenskapsrådet stödjer, tillsammans med frågor och svar om demokrati opch demokratiforskning finns också på Forskning.se, en nationell webbplats för forskningsinformation.

Till Forskning.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund