Är kön eller ursprung godtagbara argument för val av vårdgivare?

— Detta är ett känsligt ämne som riskerar växa sig till ett stort och inflammerat problem på flera olika nivåer och som det är viktigt att vi söker en lösning på, säger Stina Johansson, sociolog och professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Tillsammans med Katarina Andersson, som doktorerat vid Institutionen för socialt arbete, vetenskapsteoretiker Hildur Kalman och statsvetaren David Feltenius studerar hon nu makt och inflytande i äldreomsorgen.

Frågan växte fram under arbetet med Katarina Anderssons avhandling. Hon fann att det bland annat saknas tydliga riktlinjer för vårdtagares rättigheter att välja vårdgivare. Ligger det inom demokratins ramar att vägra låta sig vårdas av någon som har bristande kunskaper i det svenska språket? Är det på samma sätt acceptabelt att man som vårdtagare kräver att få vård av en kvinna, med argumentet att ens kultur förbjuder en att träffa andra män än de egna familjemedlemmarna?

— Myndigheterna har värjt sig mot den här typen av frågeställningar. Attityden har varit att det bara handlar om rasism. Jag anser att man inte kan ta så lättvindligt på problemet utan man måste analysera de dilemman som uppstår i praxis, säger Stina Johansson.

Tvärvetenskaplig kompetens stärker

— David Feltenius är bekant med hur den politiska diskussionen har förts vad gäller regelverk och hur kommunen respektive staten sätter ramar kring det här, men har även kunskap om hur deras strategier och ekonomi ser ut.

Katarina Andersson angriper samtidigt frågan utifrån sitt perspektiv, framförallt genom att analysera styrdokument för vårdplanering och sedan följa beslutsvägarna ner i organisationen — från biståndshandläggare till beslutsunderlag för hemtjänstpersonal och handlingsplaner för varje enskild klient. Hon kommer också att göra intervjuer med de inblandade parterna.

— Frågan har väldigt stark politisk relevans men effekten av de kommande resultaten kan man bara sia om, säger Stina Johansson.

En återkommande reaktion från åhörare när hon föreläser i ämnet är: "Vad bra att du tar upp dessa frågor, dem stöter vi ofta på men vi vet inte hur vi ska ställa oss till detta".

— Det vittnar om ett behov av att få diskutera frågan.

— Jag har också varit delaktig i internationella projekt och utomlands uttrycks de personliga preferenserna mer brutalt. I England observerades problemen tidigt eftersom deras samhälle är än mer mångkulturellt än vårt. Där är detta en brännande fråga, berättar Stina Johansson.

Hennes egen drivkraft är förknippad med frågans känslighet.

— Det är svåra dilemman som ligger under ytan, framförallt kring etnicitet. Jag drivs av en stark vilja att få upp detta på en diskussionsnivå så att vi kan nå en lösning. Den rent vetenskapliga drivkraften är att vårt arbete leder till en ökad kunskap. Det är sedan viktigt att kunskaper om frågan sprids till lärare vid utbildningar för blivande omsorgspersonal, säger Stina Johansson. 

Annelie Petersson