Är vi beredda att riskera liv för att försvara andra länders gränser?

När Sveriges försvar i allt högre grad koncentrerar sig på internationellt samarbete väcks en rad frågor, enligt Inger Österdahl, professor i juridik på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet.

— Beslut om militära insatser kommer framför allt att fattas i FN:s säkerhetsråd och i EU. Frågan är vilken roll den svenska riksdagen kommer att få i beslutsfattandet.

Under tre år kommer hon nu att undersöka internationaliseringen av det svenska försvaret och den svenska konstitutionella beslutsgång som sker när man planerar att sätta in svenska trupper i strid. Hon vill också studera hur beslutsfattandet går till i praktiken och hur besluten hanteras av svenska beslutsfattare.

Dokument- och litteraturstudier kompletterade med med intervjuer av människor som är berörda av processen på olika sätt kommer att utgöra grund för forskningsprojektet.

— Tanken är att gå igenom officiell dokumentation och genom intervjuer med riksdagsmän och militärer skapa sig en bild av båda sidorna, fortsätter hon.

Nordiska skillnader och likheter

— De övriga nordiska länderna har många likheter med Sverige men också olikheter, säger Inger Österdahl. Finland håller just nu på att se över hela sin försvarspolitik och överväger NATO-medlemskap. Finland är medlem i EU och har på grund av sitt geografiska läge ett särskilt förhållande till Ryssland. Norge är medlem i NATO, men inte i EU, vilket inte hindrar Norge från att samarbeta militärt inom ramen för EU. Norge och Nordkalotten var viktigt för NATO under det kalla kriget, men på senare år har Norge varit mindre intressant för NATO vilket bekymrat norrmännen. Danmark är både EU- och NATO-medlem, men deltar inte i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Mycket talar för ett utökat nordiskt samarbete som kompletterar och överskrider gränserna för andra allianser.  

Inger Österdahl kommer att använda den nyligen upprättade snabbinsatsstyrkan Nordic Battlegroup som illustrativt exempel. Hon har inlett informella diskussioner med forskare vid Försvarshögskolan, ett samarbete hon gärna utökar.

— Försvarshögskolan har god kunskap om Nordic Battlegroup, de är dessutom väldigt nära det politiska beslutsfattandet och "policymakandet", säger Inger Österdahl.

Förändras riksdagens inflytande?

— Bland annat vill vi se på vilken roll den svenska riksdagen kommer att få. Dess medverkan är enligt regeringsformen formellt obligatorisk i beslut om insättande av svensk väpnad styrka i strid eller om sändandet av svensk trupp till annat land, säger Inger Österdahl.

Hennes farhåga är dock att det överstatliga beslutsfattandet kan leda till att man hittar vägar för att skynda på beslutsprocessen.

— Frågan är om riksdagen då får tillräckligt inflytande i beslutsprocessen. Riksdagen anses ju traditionellt vara det demokratiska elementet, säger Inger Österdahl.

Hon poängterar att detta endast är just en farhåga, men att en sådan är tillräcklig för att frågan ska väckas.

— Internationellt samarbete för svensk del är inget nytt, utan har funnits länge i olika former. Det är bara det att samarbetet nu sker på ett annorlunda sätt. Den officiella politiska linjen skiljer sig dock mycket från tidigare i och med att försvarets huvuduppgift blivit internationella insatser.

Hon menar att den dimma som omhöljer den i allt högre grad överspelade svenska neutralitetspolitiken behöver skingras för att dialogen mellan ledare och beslutsfattare ska bli meningsfull, inte minst kring beslut om landets säkerhets- och försvarspolicy. 

— Den är viktigt att vi ställer oss frågan om vem som är fienden och vem vi försvarar, säger Inger Österdahl.

Annelie Petersson