Demokrati och styrning i en förändrad sjukvård

Dessutom saknas en enhetlig modell för hur sjukvården ska styras med olika huvudmän. I ett pågående forskningsprojekt utreds ämnet.

— Vi intresserar oss särskilt för hur man kan hantera gränsdragningen mellan offentligt och privat. Eftersom politikernas skyldigheter och ansvar kvarstår även när sjukvård privatiseras är det viktigt att veta förutsättningarna för att utöva demokratisk styrning, säger Kerstin Sahlin, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet och ledare för forskningsprojektet MOD: "Mellan offentligt och privat: demokratiskt styrning i sjukvårdens nätverk".

Frågan om hur Sveriges sjukvård ska styras är viktig för svenskarna. I en opinionsundersökning hamnade hälso- och sjukvården i topp bland de frågor som ansågs mest angelägna. I dag finns privata aktörer överallt i sjukvården och privat sjukvård genomsyras av offentlig politik. Svårigheten att styra beror bland annat på att sjukvården befolkas av starka professionella yrkesgrupper. Det finns också svårigheter att följa upp och mäta resultat. Ytterligare en komplicerande faktor är att sjukvården är bunden av och utvecklas i ett nätverk av tidigare investeringar, avancerad teknik, samarbetsavtal och rutiner.
 

Analysera väven privat — offentligt

MOD-projektet syftar till att beskriva och analysera förutsättningarna för politikerna att utöva demokratiskt styrning i en sjukvård som består av en väv mellan offentligt och privat, som innehåller nya samarbetsformer och förändrade gränsdragningar mellan politiska nivåer och mellan nationellt och internationellt.

På frågan om resultaten i första hand får inom- eller utomvetenskaplig betydelse, svarar Kerstin Sahlin:

— Både och. Vi studerar särskilda styrinitiativ, deras framväxt och resultat, vilket leder till en del praktiska resultat. Men vi utvecklar också förståelse för hur styrningen, dess förutsättningar och konsekvenser kan förstås.

Nära kolleger i Uppsala och Göteborg

— De jämförande studierna är särskilt intressanta eftersom alla tre länderna arbetat mycket med att reformera sjukvården, säger Kerstin Sahlin.

Reformerna visar en del gemensamma drag, men de har skett i olika takt och omfattning. Forskarna har nära kontakt med andra forskare i framförallt Storbritannien, USA, Kanada, Tyskland och Frankrike.

I arbetet bedrivs ett antal delstudier om framväxten och konsekvenserna av olika former av styrning. Några delstudier har gjorts av vad som hänt sedan man utvecklat riktlinjer och kvalitetsregister, evidensbaserad medicin och mer allmänt strävat efter transparens.

Pia Carlson