Det politiska ledarskapets betydelse för vägen mot demokrati

— Vi är nyfikna på ledarskapet under nationsbyggarfasen och vill följa det vid övergången till statsbyggnadsfasen, säger Isabell Schierenbeck.

Själv har hon tidigare forskningserfarenheter från Israel och Palestina medan kollegan Ulrika Möller har liknande erfarenhet från Indien. Båda är statsvetare verksamma vid Göteborgs universitet.

— Vi har arbetat fram den här idén tillsammans under ungefär ett års tid och det känns verkligen roligt att få genomföra projektet tillsammans, säger Isabell Schierenbeck.

Tanken är att låta det teoretiska ramverket och de metodologiska ingångarna bli gemensamma. Forskarna kommer också att jämföra sina resultat och publicerar sig sedan både enskilt och i en gemensam biografi.

Val av retorik och symboler avslöjar

— Ett exempel är när Yasir Arafat och hans politiska ledarskap återvände till Palestina 1994 och började bygga upp den palestinska myndigheten, då använde han samma strategi och retorik som han hade använt under alla år för att mobilisera det palestinska folket. Han tog inte steget över till att bli en statsman utan höll fast vid den gamla retoriken och symbolerna. På det symboliska planet handlade det till exempel om att han behöll sin kûfiyya (huvudduk) och sin uniform, säger Isabell Schierenbeck.

I den teoretiska ingång forskarna använder, antas symbolerna ha stor betydelse för demokratiutvecklingen.

— Det signalerar någonting viktigt när det gäller synen på det politiska ledarskapet och på den stat man har tänkt sig att bygga upp, menar Isabell Schierenbeck.

Gräsrötterna viktiga för utgången

— I de nationsbyggande faserna har det politiska ledarskapet nära kopplingar till rörelser i samhället men dessa kopplingar förändras när nationen demokratiseras. Man kan tänka sig att banden klipps av när staten demokratiseras eller när man påbörjar den statsbyggande processen, då utgör rörelsen i stället en opposition och en konkurrent till det politiska ledarskapet, säger Isabell Schierenbeck.

Båda forskarna har akademiska nätverk i de länder de tidigare arbetat — något de hoppas kunna utveckla inom ramen för det nya projektet. Man planerar också för samarbete med Mellanösterncentrum vid Göteborgs universitet.

— Vi kommer att genomföra en form av elitintervjuer eller elitenkäter, därefter är tanken att gå på djupet och jobba med historiskt material som arkivmaterial av olika slag, till exempel protokoll, brevväxling och biografier, säger Isabell Schierenbeck.

Att problematisera och lyfta fram vikten av det politiska ledarskapet, att få lov att se till det komplexa och slippa förenkla i den komplexa process som en demokratiseringsutveckling faktiskt är — det är faktorer som gör att de båda ser fram mot att dra igång projektet.

Nyttan av resultatet blir förmodligen störst för den forskande publiken, tror Isabell Schierenbeck men också för dem som arbetar politiskt med något av de länder vi studerar.

Annelie Petersson