Kan man utkräva ansvar inom internationell politik?

Leif Lewin på Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, analyserar ett antal förslag som går ut på att göra den internationella politiken mer ansvarig inför medborgarna. Syftet är att ta reda på vad centrala aktörer, som FN och EU tycker.

Leif Lewin har ägnat sig åt ansvar och demokratifrågor inom Sverige i 15 år. Nu flyttar han över samma frågor till en internationell arena. Demokratin har utvecklats för nationalstaten och är därför inte så lätt att tillämpa på mellanstatliga relationer.

I den vetenskapliga debatten har detta lett till två extrempositioner. Den ena sidan anser att internationella organisationer är odemokratiska byråkratier och att vi därför måste avstå från att kräva ett demokratiskt ansvar i internationella sammanhang. Den andra sidan anser att internationella fördrag kan vara ett hot mot de fri- och rättigheter som upprätthålls i västerländsk demokrati. Därför måste vi avstå från internationella överenskommelser som undergräver nationalstaternas suveränitet.

Politikerna lovar och skyller ifrån sig

I dagens debatt definieras ibland demokrati till och med som god välfärdspolitik, inte som folkets rätt att tillsätta och avsätta sina regeringar. Orsaken till denna begreppsförändring är föreställningen att politikerna inte har det avgörande inflytandet över vad som händer och sker i världen och därför heller inte har något ansvar. Istället anser politikerna att världsmarknaden, byråkraterna och kanske historien själv styr.

— Politikerna utövar vad jag kallar "konsten att skylla ifrån sig". Eftersom de inte anser sig ha någon kontroll över händelserna anser de sig inte heller vara ansvariga.

Stämmer det verkligen att politikerna inte har någon makt över vad som händer? För att svara på frågan ska Leif Lewin försöka identifiera vilka begränsningar som olika aktörer upplever sig ha när det gäller sitt handlingsutrymme i olika situationer.

EU:s demokratiska underskott och FN:s brist på makt

På kort sikt tror Leif Lewin att resultaten av hans forskning kommer att få inomvetenskaplig betydelse, men på lång sikt förväntar han sig att de kommer att få praktisk betydelse.

Leif Lewin är projektledare, i projektet ingår också forskningsassistent Christer Jönsson liksom Sveriges förre utrikesminister Jan Eliasson. Ett internationellt samarbete finns dessutom med UC San Diego, European University Institute (EUI) i Florens och Harvard University. Leif Lewin har också nära kontakt med Lunds och Stockholms universitet och Riksbankens Jubileumsfond som leder ett stort forskningsprogram.

— Helt oberoende av varandra har vi kommit på samma forskningsområde. Men det är inget bekymmer inom statsvetenskapen eftersom svaren alltid blir olika.

Ragnhild Larsson