Korruption bland svenska politiker kartläggs

En kommunal tjänsteman hamnar ofta i situationer där han eller hon kan välja att kortsiktigt gynna sig själv eller sina närmaste — på alla kommuninvånares bekostnad. Vad är det som gör att man faller för frestelsen? Och vilka faktorer får en att låta bli? Samhällsvetenskapen saknar i dag en allmänt accepterad modell för att förklara vad som får människor att välja det ena eller andra. Traditionellt har Sverige, och framför allt den svenska förvaltningen, ansetts vara i det närmaste fri från korruption. De senaste fem—tio årens skandaler som exempelvis den i Motala, har gjort Mats Sjölin på Institutionen för samhällsvetenskap vid Växjö universitet nyfiken på hur det egentligen står till.

— Är det så att korruptionen har ökat i länder som traditionellt ansetts ha hög tillit? En första viktig del blir att försöka kartlägga omfattningen, säger han.

Tillsammans med sina medarbetare Staffan Andersson, Andreas Bergh och Gissur Erlingsson ska han dels fördjupa sig i de affärer som kommit fram i ljuset, dels försöka bilda sig en uppfattning om de ännu dolda. I en enkät till 2 000 ledande politiker och tjänstemän i landets kommuner ställer forskarna frågor om vad man har upplevt, sett och hört. På så vis hoppas Mats Sjölin och hans kolleger få en bild av hur utbrett problemet med maktmissbruk och mutor är, och vad det tar sig för uttryck. Man gör också vissa jämförelser med Storbritannien. En utgångspunkt är att ryktesmekanismen spelar en viktig roll för att upprätthålla hederlighet och tillit. Att få dåligt rykte straffar sig i längden helt enkelt. Men om nu ingen får veta vad jag gör?

Riskområden för korruption

— Det handlar bland annat om bolagiserad offentlig verksamhet där man på relativt kort tid gått över till en beställar—utförarmodell. Snabba förändringar på ett område riskerar att leda till en viss eftersläpning inom andra delar, som till exempel kontroll, berättar Mats Sjölin. Ett första syfte med forskningsprojektet i sin helhet är att ta reda på om det har skett en förändring. Är ökad korruption i lokalpolitiken ett stort problem?

— Nästa steg är att försöka förklara en eventuell förändring och diskutera vilka åtgärder man kan ta till för att stävja och förhindra att de sker, fortsätter han. På ett mer övergripande plan handlar det om att förstå hur onda cirklar av korruption kan motverkas, i Sverige såväl som i utvecklingsländer och inom biståndspolitik.

Enligt Mats Sjölin har projektet goda förutsättningar att få både inom- och utomvetenskaplig betydelse. Varför samhällen rör sig från tillstånd av oordning till ett tillstånd av ordning är betydligt mer utforskat än motsatsen. Här anser Mats Sjölin att deras studier kan komma att få betydelse. Även forskning om ryktesmekanismen fördjupas.

När det gäller den utomvetenskapliga betydelsen av forskarnas arbete tror han att den kommer få ett värde inte minst inom u-landsekonomi och biståndspolitik.

— För att få kunskap om vilka institutioner som motverkar korrupt beteende, och omvänt, vilka som uppmuntrar ett tillitsfullt arbete inriktat på samarbete, säger Mats Sjölin.

Forskargruppen består av Mats Sjölin och hans tre kollegor men de söker samarbete med andra forskare. I augusti 2008 diskuteras projektet vid en nordisk konferens som i år är förlagd till Tromsö.

Marit Larsdotter