Medborgaryttringar i ny form utmaning för demokratin

Reaktionerna i marginalen av det politiska engagemanget är vad Kerstin Jacobsson, sociolog vid Institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola vill fånga i projektet. Bland annat kartlägger och analyserar historikern Jenny Björkman medborgarbrev som skickats till de folkvalda i Stockholms stad från efterkrigstiden fram till i dag. Kerstin Jacobsson genomför en kvalitativ studie på militanta djurrättsaktivister. Sociologerna Adrienne Sörbom och Magnus Wennerhag studerar den globala rättviserörelsen.   

— Syftet är att förstå varför människor väljer andra former av politiskt deltagande än de traditionella. Vilka är deras bakomliggande motiv? Vilken syn har de på demokratin och vilka implikationer får deras val? säger Kerstin Jacobsson.

På grund av begränsad finansiering har projektet designats om, bland annat har ett par delprojekt har utgått.

— Även om ursprungsidén faller tror jag absolut att projektet i sin nuvarande form kan ge mycket intressanta resultat, säger hon.

Jenny Björkman kommer i sin del av projektet att studera tilltalet till de förtroendevalda men också hur medborgarna bemötts.

— Vi vill se vad det är som engagerat medborgarna vid olika tider — om de har blivit upprörda och vad som upprört dem. Eftersom Jenny Björkman är historiker ligger det nära till hands att titta lite längre tillbaka i tiden, säger Kerstin Jacobsson.
 

Yttringar som ger folkets bild

— Man har ändå något på hjärtat och tillsammans utgör detta en opinionsyttring. Det är också  intressant att titta på vad som är upprörande i medborgarnas perspektiv. Ofta är det eliten som har idéer om vad som är skandaler, fortsätter hon.

En pågående undersökning visar till exempel att Jan O Karlssons kräftskiva föranlett fler brev än tragedier som mordet på Anna Lindh.

Varför väljer man militans?

— Tanken är att gå på djupet och fånga resonemanget. Hur ser deras världsbild ut? Hur organiserar de sig? Vilka handlingsformer och aktioner väljer de och varför? Jag är också intresserad av var de hämtar sina förebilder, berättar Kerstin Jacobsson.

I begreppet militanta avser hon här grupper som är beredda att ta till olagliga metoder men inte nödvändigtvis våld.

Rättviserörelsen kommer att studeras av Adrienne Sörbom utifrån liknande frågeställningar. Till projektet knyter Kerstin Jacobsson även Magnus Wennerhag.

— Han kommer att göra en mindre fallstudie av italienska anarkister i nätverket Ya Basta som spelat en viktig roll för den globala rättviserörelsen i stort. Deras aktionsformer har spridit sig, bland annat deras vita overaller, berättar Kerstin Jacobsson.

I ett parallellt projekt studerar Adrienne Sörbom rättviseorganisationen Attack, det ger möjligheter att jämföra de två rörelserna.

— Attack är mer en traditionell förening som organiserar sig annorlunda och arbetar med folkbildning i större utsträckning än Ya Basta, berättar Kerstin Jacobsson.

Uppmärksamheten kring politiskt engagemang med tillämpning av olagliga metoder är stor. År 1999 skrev Kerstin Jacobsson en SOU om djurrättsaktivister och flyktinggömmare, det blev den mest uppmärksammade det året.

— Studien som låg till grund för SOU:n var egentligen en förstudie eftersom vi intervjuade så få individer och därför känns det särskilt roligt att följa upp ämnet ordentligt i detta projekt, säger hon.

Annelie Petersson