Ny svensk klassificering av icke-demokratiska regimer uppmärksammas internationellt

Professor Axel Hadenius och docenten Jan Teorell, båda på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, har kartlagt 191 av världens icke-demokratiska regimer. De har utvärderat de befintliga mätinstrument som används i dag och skapat en ny klassifikation av icke-demokratiska system under perioden 1972—2004. De är också genomfört omfattande statistiska undersökningar om förklarande mönster. Ett omfattande arbete som placerar Sverige bland världens mest framstående forskarnationer på området demokratisering.

Databasen som är tillgänglig från projektets webbplats, bygger på information från en rad källor.

— Mycket utgörs av forskningsmaterial och information sammanställd av FN, Världsbanken och liknande organisationer. Men en stor del av vårt arbete handlar om att kontrollera tillförlitligheten i detta material för att sedan samla informationen i en och samma databas, säger Axel Hadenius.

Forskarna har också gjort egna bearbetningar, framför allt vad gäller data knutna till de olika regimtyperna.

Axel Hadenius är mycket nöjd med databasen och ett internationellt intresse vittnar om att han inte är ensam om att glädjas åt resultatet.

— Ja, det är lätt att man blir lite skrytsam men vi anser nog att det är en av de bästa databaserna när det gäller regimer, när det gäller mätning av demokrati och en mängd potentiellt förklarande faktorer som finns i dag.

Tanken är att databasen ska uppdateras kontinuerligt för att leva vidare, något som också kommer att bli möjligt tack vare ytterligare tillskjutna ekonomiska medel. 
Forskningsprojektet har också innefattat en utvärdering av befintliga mätmetoder.

— Vi har gått igenom i stort sett alla de mått som finns på marknaden och kommit fram till att de två mått som är de mest använda också är de mest tillförlitliga. Det ena kallas Freedom House och det andra Polity, säger Axel Hadenius.

— Vi har kommit fram till att ett genomsnitt av dessa två mått tycks ge den säkraste bilden, säger Axel Hadenius.

Axel Hadenius och Jan Teorell har nu genomfört en egen utvärdering med hänsyn tagen till de kriterier de anser rimliga. Klassificeringen har publicerats i Journal of Democracy i en artikel som nu refererats av flera internationella forskare världen över.

— Det som också framgick av vår artikel var att många av de auktoritära regimer som faller, övergår i en annan typ av auktoritär regim. Det är vi de första att visa med vår forskning. Tidigare har man bara tittat på regimers instabilitet men det ger ingen klar bild av en demokratisering, säger Axel Hadenius.

Han menar att projektet överlag fallit mycket väl ut.

— Vi siktade på att komma med i den ledande internationella debatten och det tycker jag nog att vi lyckats med. Vi kan dels bekräfta en del resultat från tidigare forskning, som att ekonomisk och social utveckling har en positiv inverkan, och att spänningar mellan befolkningsgrupper liksom religionsfaktorn har en negativ inverkan. Här kan vi dock visa lite närmare hur dessa förhållanden inverkar på demokratin. Dels har vi funnit vissa nya mönster, till exempel att fredliga demonstrationer kan ha en positiv inverkan och att vissa auktoritära regimtyper är lättare att demokratisera än andra, säger Axel Hadenius.