Överstatlig demokrati — är den praktiskt genomförbar?

— Det primära syftet med vårt projekt har varit att utforska idén om att föra upp demokratin till en överstatlig nivå. Är det möjligt och är det praktiskt genomförbart? Är det önskvärt och i så fall i vilken form, säger Folke Tersman, professor i filosofi på Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet.

Vid starten av projektet var allmänhetens intresse svalt. När klimatfrågan nu står på världens att-göra-listor är frågställningen dock högaktuell.

— Man inser nu att det måste komma politiska lösningar av en annan karaktär än de man tidigare förlitat sig på, säger han.

Sedan 2004 har såväl jurister som psykologer och historiker angripit projektets frågeställningar ledda av gruppens filosofer.

— Juristerna är specialister på EU-rätt och de institutioner som används inom EU. De har kunnat resonera kring frågor såsom vilken roll domstolarna i en sådan överstatlig demokratisk struktur bör ha och huruvida de har en suveränitet i förhållande till parlamentet eller ej, säger Folke Tersman.

Med hjälp av psykologerna har gruppen kunna pröva innebörden av olika förändringar.

— Vårt spår är att det finns ett stort hinder för att ta sådana här överstatliga beslut — hinder som bottnar i kulturella och religiösa skillnader. Psykologerna besitter de kunskaper vi behöver för att pröva de här invändningarna, säger Folke Tersman.

Historikerna å sin sida har bidragit med kunskaper om den betydelse internationaliseringen haft för politiskt beslutsfattande över tiden.

— Det har varit ett väldigt framgångsrikt och roligt sätt att arbeta på. Faktiskt mer framgångsrikt än vad jag trodde att det skulle vara när vi drog igång det, säger Folke Tersman.   

Gränsdragning är kärnan

— Detta är väldigt relevant för utformningen av global demokrati och innebär ytterst att ta ställning till vem som ska få vara med och delta i vilka beslut. Vi ställs redan i dag för flera sådana utmaningar som kan ha med allt ifrån ålder till kompetens eller bostadsort att göra, säger Folke Tersman.

Gruppens resultat och diskussioner som visar att påverkansprincipen är en möjlig väg att gå, faller också väl inom demokratins ramar. Det innebär att de som blir relevant påverkade av ett beslut bör få vara med om att ta beslutet och kanske också få större inflytande än dem som inte påverkas i lika hög grad.

För att åstadkomma detta förordar Folke Tersman den subsidiaritetstanke* som tillämpas i EU, det vill säga att rätt beslut ska hamna på rätt nivå. Vissa beslut ska därför kunna fattas lokalt, andra på en högre nivå.

På frågan om var resultaten får störst betydelse, i forskarvärlden eller i omvärlden är Folke Tersman tydlig.

— Inomvetenskaplig betydelse tycker jag redan att det har fått, vi har fått igång en debatt om gränsdragningsproblemet i filosofisk och politisk mening, säger Folke Tersman.

Forskningsprojektet har även lett till internationella samarbeten utanför den traditionella forskarvärlden.

— Min blivande arbetsgivare Uppsala universitet har etablerat ett samarbete med centrala partiskolan i Peking och jag ska eventuellt åka dit för att presentera projektet i vår. Kinesiska akademiker har inte varit så aktiva i den akademiska diskussionen kring de frågor vi ägnar oss åt, men Kina har en viktig roll i världspolitiken så det vore intressant att upprätta ett samarbete, säger Folke Tersman.

* Subsidiaritetsprincipen säger att man ska ange rätt nivå för varje beslut. Syftet är att besluten ska tas på en nivå som är så nära medborgarna som möjligt.