Prioritering viktig för demokrati efter krig

Hur kan man främja demokrati utan att äventyra fredsprocessen i länder som genomlidit ett inbördeskrig?

Den frågan har fil.dr Anna Jarstad på Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet försökt besvara genom att studera konfliktdrabbade länder som slutit fredsavtal och påbörjat en demokratiseringsprocess. Syftet är att beskriva demokratiseringens utmaningar efter inomstatliga konflikter.

Fred och demokrati krockar

— Boken visar att fred och demokrati inte självklart hänger ihop, säger Anna Jarstad. Hon menar att det som utgör demokratins kärna — ett folkligt deltagande, mobilisering av intressegrupper och öppen konkurrens mellan politiska partier — kan öka risken för konflikt, i samhällen som står i början av en demokratiseringsprocess.

Anna Jarstad tror inte att man måste välja mellan fred och demokrati. Freds- och demokratiseringsprocessens framgång beror på hur insatserna utformas och i vilken ordning man gör saker och ting, som när det är lämpligt att hålla val till exempel. Kanske är det också så att man ibland måste prioritera antingen fred eller demokrati. Ofta prioriteras freden eftersom det blir omöjligt att bygga demokrati om situationen är för våldsam.

Nytt samarbete leder till ny forskning

— Jag kontaktade helt enkelt de personer jag tyckte var bäst på området. Det har varit väldigt roligt och samarbetet har gett upphov till nya forskningsfrågor.

Ett exempel är den analys Anna Jarstad har gjort tillsammans med sina kollegor för att studera effekterna av fredsavtal, där före detta gerillagrupper får en plats i de nybildade regeringarna. Det visar sig att denna lösning inte har lett till fred i samma utsträckning som om man integrerar arméer eller inför en decentraliserad maktdelning. Samtidigt ökar samlingsregeringar möjligheterna att hålla val efter ett inbördeskrig.

Handbok för praktiker

Genom att förena demokratiseringsteorier med konfliktteorier har forskarna identifierat de omständigheter som gör att en demokratisering efter en inomstatlig konflikt kan bli framgångsrik, vilka hindren är och hur de kan hanteras. Genom kvantitativa metoder har man identifierat generella mönster och genom de kvalitativa har man kunnat förstå hur freds- och demokratiseringsarbetet fungerar på plats. Ett 40-tal kombinerade freds- och demokratiseringsprocesser världen över har studerats, bland annat i Kosovo, Sydafrika, Sri Lanka och Guatemala.

Anna Jarstad och hennes kollegor hoppas att deras forskning kan ge ett praktiskt underlag och en kunskapsbas för att utforma framtidens internationella fredsinsatser. Kanske blir det också en handbok för praktiker som arbetar med freds- och demokratiseringsfrågor.

Ragnhild Larsson