Stater bildade på initiativ av en yttre makt — är de legitima?

— Jag vill återknyta till en ofta bortglömd teori om legitimitet som betonar betydelsen av statens ursprung snarare än hur staten fattar sina beslut, och helt enkelt utmana den med ett för vår tid mycket vanligt problem — att yttre krafter verkar för bildandet av en legitim stat, säger Hans Agné, statsvetare på Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm universitet.

Han kommer att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, yttre makter kan ta initiativ till bildandet av en legitim stat. Fenomenet blev allt vanligare efter kalla krigets slut, för att accelerera efter den 11 september 2001. USA:s agerande i Irak och Afghanistan är två exempel och FN:s administration av Kosovo och Östtimor är andra.

— Detta är ett problem dagens politiker och medborgare behöver ta ställning till av flera skäl, säger Hans Agné. Bland annat behövs diskussionen för att utröna hur vi bäst hjälper invånare i ett land med legitimitetsproblem.

Demokrati med tvång

— Men jag är medveten om, inte minst som forskare i statsvetenskap och politik, att det finns många sammanhang där våld är oundvikligt och faktiskt kan innebära att man kommer tillrätta med problem som är än värre, säger Hans Agné. En paradox fascinerar honom.

— Går det till exempel att upprätta politiskt självbestämmande genom att sätta det ur spel? Kan demokrati införas genom tvång?

Närmast planerar han att undersöka det som tidigare skrivits på området och lokalisera de filosofer som bäst bidragit till frågan hur man grundar legitima stater

— Tidigare bidrag till den normativa filosofiska diskussionen har fokuserat på interna faktorer i den stat som ska bildas. Jag kommer därför att pröva och tillämpa dessa argument i en internationell, extern kontext, då det inte längre är samma människor som bildar staten som sedan ska bo där, fortsätter han. 

Forskningen bryter ny mark

— Sker legitimiseringen till följd av en extern händelse som krig eller har det skett med mer adaptiva processer från en tidigare regim, som då Sverige lämnade monarkin för demokratin, detta föregicks ju inte direkt av någon våldsam krasch, säger Hans Agné.

Frågorna Hans Agné berör är högaktuella och han menar att de absolut kan diskuteras med behållning även i debatter utanför forskarvärlden.

— Det är naturligtvis svårt att sia om betydelsen av ett projekt som ännu inte är genomfört men så vitt jag vet finns det få eller inga teoretiska studier av vilken betydelse som externa makter har för själva upprättandet av legitima stater. Inom den teoriutvecklande forskningen finns en uppenbar lucka som väntar på att fyllas ut, fortsätter han.

Han menar att frågan om legitimitet är mycket komplex.

— De framgångsexempel som man brukar peka på i historien är framförallt Japan och Tyskland  Inget av dessa två länder sympatiserade med den externa konstituerande makten. I det japanska fallet var det ingen tvekan om att folket hade solidariserat sig med den tidigare kejsarregimen, men inte desto mindre brukar Japan i dag framhållas som ett exempel på demokratiskt styre, säger han.

Annelie Petersson