Dansk polisstrategi vid protestaktioner effektivare än svensk

Europeisk polis ställs allt oftare inför uppgiften att upprätthålla lag och ordning i samband med politiska protestaktioner. Svensk polis har mycket att lära när det gäller hantering av sådana situationer, menar forskare som jämfört den svenska och den danska polisens arbetssätt i samband med protestaktioner.
 
Göteborgskravallerna i juni 2001 är de mest omfattande och omtalade protester som ägt rum i Sverige på flera decennier. Demonstrationerna mot USA:s president George W Bush och mot EU urartade och polis och demonstranter drabbade samman i våldsamheter som resulterade i hundratals gripanden och över 100 skadade, varav en livshotande.

Professor Abby Peterson vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, har lett en forskargrupp som undersökt polisens agerande vid protestaktioner i Sverige och Danmark 2002-2003. Fokus har legat på EU-toppmötet i Göteborg 2001 och EU-toppmötet i Köpenhamn 2002. Genom observationsstudier och intervjuer med ledande polischefer har forskarna kartlagt och analyserat händelseförloppen.

Kritik mot båda operationerna

- Studien visar på stora skillnader mellan den danska och den svenska polisens hantering av protesterna, säger Abby Peterson. Svensk polisledning satsade på att kontrollera platser, medan dansk polis koncentrerade sig på att ta kontroll över situationer och gripa enskilda bråkmakare.

Den svenska modellen var trög och orörlig i mötet med demonstranterna, menar forskarna. Den danska polisens agerande låg mer i fas med de protestyttringar som kunde förväntas under EU-toppmötet.

Gerillataktik

- De flesta demonstranter hade ingen tanke på att utöva våld, säger Abby Peterson. Många blev rädda. De gillade inte heller de signaler det gav åt andra medborgare, nämligen att fredliga demonstranter är något man måste skydda sig mot.  

Den danska respektive den svenska polisens arbetssätt har bland annat sin förklaring i hur lagen är utformad, det vill säga vilket handlingsutrymme polisen har enligt lagtexten, samt hur polisen i respektive land är organiserad. Den danska polisen är till exempel mer centraliserad, vilket gjorde att de polismän som deltog vid operationen i Köpenhamn hade fått en omfattande och enhetlig utbildning i hantering av stora kommenderingar.

Svenska polischefer har länge sneglat på hur de danska kollegorna bekämpar kriminalitet och hanterar protestaktioner, berättar Abby Peterson.

- Efter Göteborgskravallerna har deras besök hos kollegorna i Danmark ökat, i syfte att studera och hämta inspiration från den danska modellen.

Helena Bornholm, Vetenskapsjournalisterna
 
Fotnot:
Projektgruppen har förutom Abby Peterson bestått av Mikael Oscarsson, tjänstledig polisinspektör, samt fil.dr. Micael Björk och fil.kand. Mattias Wahlström.