Forskning vi stödjer
Humaniora och samhällsvetenskap
Månadens projekt
”De dumpade barnen” - klanstrukturer orsaken till att svensksomalier lämnar sina barn
Varför sätter somaliska föräldrar i Sverige sina barn ensamma på flygplan till främmande länder? Antropologen Sara Johnsdotter har undersökt de somaliska klanstrukturerna, och funnit rationella förklaringar bakom handlingar som många betraktar som grymma och obegripliga.
"De dumpade barnen" kallades de i media, svenska barn av somaliskt ursprung som av sina föräldrar sattes på flygplan och skickades ensamma till Somalia. Under några år ägde minst ett hundratal "dumpningar" rum. Vissa barn levde vind för våg på gatorna i Addis Abbeba, tills de dök upp på Sveriges ambassad för att få hjälp.
Vad låg bakom "dumpningarna"? Hur kan man "dumpa" sitt eget barn?
Antropologen Sara Johnsdotter har tillsammans med medarbetaren Asha Omar närmat sig de somaliska klanstrukturerna och funnit rationella motiv bakom handlandet. De ifrågasätter samtidigt vår västerländska syn på kärnfamiljen som den enda universella.
För somalier är familjen inte bara mamma-pappa-barn. Familjen är även kusiner, mostrar, avlägsna släktingar, ja, alla med gemensam anfader. Även om man är släkt på långt håll kan man begära saker av varandra, och alla har ansvar för barnens uppfostran.
- Alla vuxna släktingar är föräldrar till barnen. Man gör ingen skillnad mellan biologiska barn och fosterbarn. Barn ses som mobila. De som är mest lämpade, har bäst möjlighet, uppfostrar barnen, säger Sara Johnsdotter.
Många av de somaliska barn som kommit med sina familjer till Sverige är alltså inte föräldrarnas biologiska barn, utan fosterbarn som fått följa med i flykten från kriget.
- Då är det naturligt att man skickar iväg tonåringen till de biologiska föräldrarna eller till någon annan släkting, säger Sara Johnsdotter.
Det är alltså förklaringen till varför ensamma tonåringar sätts på flygplan till andra länder. Och tonåringen behöver inte ha hamnat på glid i vår bemärkelse. Det kan räcka med att pojken eller flickan inte hedrar vuxna tillräckligt, inte uppför sig som goda muslimer, att de röker, går på disko — för att de ska skickas iväg.
Detta gillar inte alltid tonåringen, som vuxit upp under svenska förhållanden. Inte sällan rymmer de från sina "föräldrar" i Somalia och söker skydd på ambassaden. Det är här de svenska socialmyndigheterna kopplas in.
Klanerna och subklanerna kan bestå av hundratusentals personer och många somalier lär sig genom muntlig tradition att rabbla släktlängder i 20-talet led tillbaka. Klanen upphör inte med nationsgränser utan är ett global socialt kontrollsystem.
- På gott och ont. Ingen somalier kan resa någonstans utan att alla, vet vem han är och vart han är på väg. Det goda är att man alltid blir omhändertagen. Det är ett globalt socialt skyddsnät som överträffar de vi har, säger Sara Johnsdotter.
Sara Johnsdotter och Asha Omar har genomfört fältstudier i Rosengård och även intervjuat somalier bosatta i England. Asha Omar som är född somalier har fungerat som dörröppnare och har hjälp till att tolka utsagorna. Syftet med forskningen har varit att hitta orsaker till ett handlande som många i vårt samhälle ser som monstruöst och obegripligt.
- Men också att förklara att den syn på familjen som vi har är kulturellt betingad och inte av naturen given, säger Sara Johnsdotter.
De båda forskarna har koncentrerat sig på de vuxnas berättelser. Ett ämne för framtida forskning vore enligt Sara Johnsdotter att höra de "dumpade" barnen berätta.
- Ingen har undersökt hur barnen som växer upp i Sverige hanterar dessa motstridiga familjeideal, säger Sara Johnsdotter.

Projektledare: Fil. dr, Sara Johnsdotter, socialantropolog, verksam vid Malmö högskola.
Projektmedarbetare: Asha Omar, fil kand i psykologi.