Månadens projekt
Filmvetenskap

Europeiska filmstjärnor skulle vara alldagliga


 
Den europeiska filmstjärnans uppgift var att stärka den nationella identiteten. Vanligheten är därför hennes främsta särmärke. Det visar 23 internationella filmvetare i en ny vetenskaplig antologi.

Den europeiska filmens uppgift var från början att hålla ihop nationen, inte minst under kristider och när nationerna bildades i slutet av 1800-talet. Det var då filmen föddes. Detta formade stjärnorna. Kvinnor och män skulle känna igen sig i dem.

- Filmen medverkar till föreställningar om identiteter. Det blev viktigt när nationalstaterna skapades i Europa. Filmen skulle medverka i nationsbyggandet. Detta är ett mönster i europeisk film och stjärnorna skiljer sig än idag från de hollywoodska, säger filmprofessor Tytti Soila.

Norska Liv Ullmann är ett nutida nordiskt exempel på denna vanlighet. Hon lanserades som den lojala läkarhustrun, den duktiga scenskådespelerskan, och var tillräckligt alldagligt präktig för att norrmännen skulle kunna spegla sig i henne.

- Liv Ullmanns vanlighet var extraordinär. Det var därför norrmännen kunde ta henne till sina hjärtan, säger filmprofessor Tytti Soila.

När Liv Ullmann sedan blev stor filmstjärna och sexsymbol i Ingmar Bergmans filmer tog norrmännen avstånd från henne. Hon klev utanför den nationella ramen och de norska fansen kände inte igen det de såg.

Ville vara lika bra som Hollywood


Tytti Soila är redaktör för en antologi där 23 internationella filmvetare har försökt ringa in den europeiska filmstjärnan och visa hur hon förhåller sig till sin hollywoodska motsvarighet. De har hittat tydliga skillnader. Bland annat betonas stjärnornas professionalism mer i Europa. Deras skicklighet som skådespelare är betydelsefull, vilket förklaras med att filmen här hade en starkare anknytning till scenkonsten. I Hollywood var det vanligare med filmer som bara hade till uppgift att visa upp stjärnor.

Den europeiska filmen mätte sig med den i Hollywood. Ville vara lika bra. Men samtidigt ville man alltså stärka den nationella självkänslan. Stjärnor som Gina Lollobrigida, Sophia Loren var enkla tjejer från den italienska landsorten som behöll sin lokala dialekt och blev hyllade därför. Hollywoodfilmen, å sin sida, var redan från början en transnationell produkt med uppgift att gå på export. Hollywoodstjärnan var både ouppnåelig och genomstandardiserad. Filmfotografier uppvisar stiliserade poser och mimik. Ojämnheterna är utslätade för att gå hem i många länder.

Bergman lanserades som kvinnokarl


Även Sverige har haft sina filmstjärnor och den störste är Ingmar Bergman. I essän From Erotic Icon to Clan Chief: The Auteur as Star, lägger professorn och filmkritikern Maaret Koskinen tyngdpunkten på medias sätt att bygga upp hans image. Det börjar tidigt på 50-talet och det är kvinnokarlen, häradsbetäckaren, som lanseras. Det skrivs vitt och brett om hans fruar och flickvänner: "Ingmar Bergmans nya kvinna", "Så är det att vara gift med Ingmar Bergman", "Ingmar Bergman slutar aldrig att bli kär", "Sex äktenskap och åtta barn". Så kunde rubrikerna lyda. Först på ålderns höst kommer hans verk i förgrunden även i damtidningarna. Och det kröns med hans 80-årsdag då han framställs som en patriark, omgiven av sina barn och med blomsterkrans i håret.

Efter andra världskrigets slut sköljde amerikansk film in över Europa med amerikanska värderingar. Det var rentav ett villkor för Marshallhjälpen att mottagarländerna skulle ta emot drivor av "b-filmer", särskilt cowboy- och gangsterfilmer. Europas filmindustrier kämpade emot genom att bilda nationella filminstitut.

- Men en bit in på 60-talet fick man kasta in handduken. Den amerikanska filmstjärnan hade segrat, säger Tytti Soila.

Thomas Heldmark
Dela |
Sidansvarig: Helena Bornholm
Senast uppdaterad: 2009-08-26
Liv Ullman
En ung Liv Ullmann.
(Med tack till Norska Filminsitutet för publiceringstillstånd)
Projekt: Stellar Encounters - Stardom in Popular European Cinema

Redaktör: Tytti Soila, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet.

Publikationsstöd: Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap

Medverkande författare:

Red: Tytti Soila
Alexander Dhoest
Paul Lesch
Leif Ove Larsen
Gill Plain
Alexandra Schneider
Vinzenz Heidiger
Gunnar Iversen
Maaret Koskinen
Giuliana Muscio
Robert Shail
Andrew Spicer
Susan Hayward
Harri Kalha
Anu Koivunen
Maddalena Spazzini
Elisabetta Girelli
Annette Kuhn
Sonja de Leeuw
Lydia Papadimitriou
Jan Olsson
Marcia Landy
Kimmo Laine
Olof Hedling

Innehåll:

Tytti Soila: introduktion

Part I: Interrogating Hollywood Stardom
Alexander Dhoest: No stars in the Flemish flag. Flemish Actors and National
character

Paul Lesch: René Deltgen — Luxembourg's Prodigal Son?

Leif Ove Larsen: Avant-garde Comedy and Populism — The Star Image of the Comedian Rolv Wesenlund

Gill Plain: The Hero as Coat Hanger — John Mills' Post-war “Stardom"

Alexandra Schneider and Vinzenz Heidiger: Functionaries With Hearts of Gold. TV Comedians as Vernacular Movie Stars in Switzerland

Part II: Cases of Stardom
Gunnar Iversen: Charismatic Ordinariness: Ullmann before Bergman

Maaret Koskinen: From Erotic Icon to Clan Chief — The Auteur as Star

Giuliana Muscio: “I am not Greta Garbo, I am not Marlene Dietrich, I am Isa Miranda"

Robert Shail: The Historical Specificity of Stardom —Terence Stamp in the 1960s

Andrew Spicer: The Mark of Cain — Eric Portman and British Stardom

Part III: Cultural Currency, Reception and Production
Susan Hayward: Simone Signoret: Costume Drama and the Star Text — a Case Study: Casque d´Or, Jacques Becker, 1952

Harri Kalha: The Case of Theodor Tugai: The Filmstar and the Factitious Body

Anu Koivunen: Soulfulness, Sichtbarkeit and the Sexual Politics of National Cinema

Maddalena Spazzini: “Italy´s New Sophia Loren" — Sabrina Ferilli (1952)

Part IV: National Identity, National Appeal
Elisabetta Girelli: Stardom, Italianness and Britishness in Post-war Britain

Annette Kuhn: Film Stars in 1930s Britain: a Case Study in Modernity and Femininity

Sonja de Leeuw: Stardom and Cultural Identity in the Netherlands —The Role of Television in Democratising Stardom

Lydia Papadimitriou: Stars of the 1960s Greek Musical — Rena Vlachopoulou and Aliki Vougiouklaki

Part V: Politics, Performances and Personas
Jan Olsson: “Dear Miss Gagner" — A Star and her Methods

Marcia Landy: Yesterday, Today, and Tomorrow: Tracking Italian Stardom

Kimmo Laine: Celebrity Culture and the Preconditions for Finnish Stardom in the 1920s and 1930s

Olof Hedling: Possibilities of Stardom in European Cinema Culture

Vetenskapsrådet publicerar månadsvis resultaten från ett utvalt forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten som presenteras väljs ut vartefter resultaten återrapporteras till Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund