Finanssvindlare drivs av social skam

Svindelhärvor och ekonomisk brottslighet i finanssektorn tycks väcka vårt intresse på ett särskilt sätt. I inte sällan äventyras stora summor som tillhör oss alla genom pensionsfonder och liknande. Och de som begår brotten har ofta stora möjligheter att operera ostört under lång tid. Men vad driver brottslingarna?

Tidigare kriminologisk forskning kring svindelaffärer i finanssektorn har haft en ganska lättvindig inställning till själva motivfrågan. Insidersvindlarna har sagts vara drivna av girighet och, underförstått ett slags allmän ondska.

Den förklaringen är för tunn, både teoretiskt och i praktiken. Och förmodligen är den felaktig, visar ny forskning av sociologiprofessor Sven-Åke Lindgren och fil.dr Oskar Engdahl.

De båda sociologerna har studerat ett 50-tal rättsfall som lett till fällande domar, flertalet från slutet av 90-talet fram till år. De har läst förundersökningar och domar, de har suttit med på rättegångar. Svindlarna finns i alla åldrar från 20 upp till 63-åriga chefer. Påfallande många är kvinnor.

Rädda att förlora ansiktet

- Det kan handla om personliga tragedier, kanske skulder vid en skilsmässa, eller att de köpt på sig ett för stort hus. Eller så har de bara gjort en dålig affär för sina kunders räkning, säger Oskar Engdahl, sociolog vid Göteborgs universitet.

Det personerna har gemensamt är att de sätter ganska liten tilltro till att få hjälp av sin arbetsgivare med de felbedömningar de gjort. Däremot sätter de stor tilltro till sin egen tekniska förmåga att hantera systemet, dölja sina misstag och manipulera sin omgivning.

Ofta har de väldigt stort manöverutrymme. Det är långt ifrån alltid deras kollegor och chefer har insyn i deras affärer och de får sålunda ett kunskapsövertag. Oskar Engdahl talar om dolda handlingsutrymmen.

- I de fall vi har kontrollerat har den interna kontrollen milt sagt varit bristfällig. Det visar sig i fall efter fall. Det handlar om rutiner som inte följs, om revisioner som uteblir, säger Oskar Engdahl.

Hur vanligt finanssvindel är vill inte forskarna spekulera kring.

- Jag vill inte gå så långt som att säga att det är toppen på ett isberg, men det finns helt klart ett mörkertal, säger Sven-Åke Lindgren.

Företagen mörklägger

- Det är också slående hur nära de flesta som ertappats har varit att lyckats. Det indikerar att det skulle kunna finnas ett stort antal som aldrig upptäcks.

Så vad finns då att göra åt saken? Här är de bägge forskarna mindre säkra. Det finns en risk med att öka regleringen via lagstiftning. Det skulle kunna hämma det naturliga risktagande som måste finnas i bank- och finansbranschen.

- Men det är helt klart så att inspektionerna och revisionerna bör bli fler och vassare, säger Oskar Engdahl.

Thomas Heldmark