Fri och öppen programvara — en studie av de nya utopisterna

De som utvecklar öppen källkod och delar filer på Internet utmanar synen på ägande. Sociologen Carl Göran Heidegren har studerat en rörelse vars idéer har omvälvande sprängkraft. Han säger sig ha funnit de moderna utopisterna.

Internet ska vara öppet för alla och gärna gratis, anser många. En av de starkaste symbolerna för denna öppenhetskultur är operativsystemet Linux, med så kallad öppen källkod. Operativsystemet bär namn efter upphovsmannen finländaren Linus Thorvalds. Linux kostar ingenting, och är fritt för var och en att granska in i minsta beståndsdel och föreslå förbättringar. Tusentals Linuxanvändare har under åren skickat filer till varandra och tillsammans utvecklat Linux till en nivå där det på allvar konkurrerar med Microsofts Windows. Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia är ett annat exempel på öppen programvara som utvecklas av användarna. Genom användarnas gemensamma försorg har en encyklopedi av yppersta klass vuxit fram.

Men vilka deltar i denna kultur av öppenhet och frivillig kunskapsförmedling? Vilka värderingar driver dem? Carl-Göran Heidegren har ställt frågor till medlemmar i Svenska Linuxföreningen, som samlar drygt 3000 förespråkare för öppen programvara. Studien ingår i ett större projekt om så kallade livsföringsmodeller bland unga.

Flertalet högutbildade män

- Det visar på en relativt stor åldersspridning bland medlemmarna, säger Carl-Göran Heidegren.

Värden som frihet, frivillighet och öppenhet slog an hos Linuxanvändarna. De värdena var viktigare för dem att försvara än att ha kul. Men lika högt skattades värdet av samarbete och gemenskap. Linuxföreningens medlemmar fann en glädje i att gratis dela med sig av sina kunskaper, visar studien.

- Det finns en basal frihet i att vara involverad i fri och öppen programvara. Friheten att vara med om man vill, men att man inte måste. Frihet från hemlighetsmakeri kring produkten. Allt är öppet. Till skillnad från ett företag som Microsoft som varken står för frivillighet eller öppenhet.

Global social rörelse

Många grundar sitt engagemang i motstånd mot IT-branschens giganter och ser sig vara del av en global social rörelse. Att välja Linux, anser de, tyder på civilkurage vilket ger positiva effekter på ett demokratiskt samhälle. En av medlemmarna uttryckte det så här: "Huvudskälet till mitt intresse för öppen källkod är att jag tror att alla har något att tjäna på att flera samarbetar. Man kanske inte tjänar direkt ekonomiskt, men resultatet blir bättre för många."

En annan hade följande reflexion: "Linux är för mig kreativitet, solidaritet, frihet, självständighet. Ett slags anarkistisk praktik."

Utmanar synen på ägande

- Hela projektet öppnar sig mot nya utopier. Helt klart är att Linuxanvändarna ställer högre krav på transparens i samhället. De söker mer öppna former för olika verksamheter än den traditionella slutenheten som präglar vissa områden av vårt samhälle, säger Carl-Göran Heidegren.

Thomas Heldmark