Månadens projekt
Juridik

Hur förhindrar vi brott som inte begåtts?

Kan vi förhindra brott innan de begåtts? Är det straffbart att hysa brottsliga avsikter? Petter Asp, professor i juridik, har undersökt lag och rättspraxis för straff vid planerade, men ännu inte genomförda brott.

Förberedelse för brott eller stämpling är straffbart enligt brottsbalken 23:2. Men fältet har många gråskalor och bedömningarna är svåra. Hur långt gångna är förberedelserna? Hur detaljerade är de?

En pistol som någon skaffar med avsikt att döda kan kanske räknas som en brottslig förberedelse. Men om någon köper en kökskniv med samma avsikt? Då är saken inte längre självklar.

- Då ställs genast högre krav på domstolen att tolka handlingen, säger Petter Asp.

Frågan spetsas till ytterligare vid ett brott som grooming, det vill säga när äldre personer under lång tid etablerar kontakt med minderåriga på Internet, lockar dem till ett möte och då begår sexuella övergrepp mot dem. Bör själva aktiviteten vid tangentbordet, som kanske syftar till ett senare övergrepp, vara en straffbar företeelse?

- Där blir det genast mycket svårt. Den som tar kontakt med underåriga på nätet behöver inte ha brottsliga avsikter. Personen kanske finner tillfredsställelse i själva kontakten, säger Petter Asp.

Rätten reagerar i efterhand


Petter Asp är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han har i en studie undersökt lag och rättspraxis vid planerade, men ännu inte utförda brott. Han finner att området är bristfälligt kartlagt.

- Domstolarna är inte sällan ganska svajiga i sin argumentation. Det märks att de inte har diskuterat frågorna så mycket, säger han.

Samtidigt ser han en tendens i samhället att vilja förhindra brott innan de begåtts. Den viljan är ofta rationell och den har inte blivit svagare efter den 11 september 2001.

- Men den viljan krockar med straffrätten vars huvudfunktion är att reagera först i efterhand, säger han.

Risk för feltolkningar


Något som enligt Asp gör det svårt att kriminalisera förberedelse är att handlingar ofta är mångtydiga. Vardagliga göranden kan feltolkas som brottslig förberedelse. Och ju mer neutrala handlingar, desto svårare blir de att tolka. Då kan det istället komma att handla om vem som utför dem. Är det en känd rånare som har rånarluva i fickan eller en joggare?

- Det finns en risk att man tittar på gärningsmannen istället för på gärningen. Om jag själv blev ertappad med rånarluva, kofot och en adress till en direktörsvilla så skulle jag säkert kunna förklara mig ur. Men om jag vore en straffad rånare så skulle det kunna ses som förberedelse, säger Petter Asp.

Petter Asp anser att det finns skäl att snarare begränsa än att vidga kriminaliseringen av förberedande gärningar. Det finns fortfarande stora möjligheter för domstolarna att beivra stämpling och förberedelse, anser han.
 

Fel bestraffa tanken


Peter Asp ser istället en risk att lagstiftaren tar ifrån människan hennes autonomi. Människor behandlas mer som farokällor än som självständiga individer som kan vilja en sak men sedan hejda sig. Det går inte att kriminalisera själva tanken, förklarar han.

Det finns emellertid tillfällen då förberedelse ska kunna bestraffas. Det gäller till exempel när den misstänkte har lämnat ifrån sig kontrollen över händelseförloppet. När dyrkmakaren överlämnat dyrkarna som han tillverkat till inbrottstjuvarna. Eller bombmakaren den handgjorda bomben till attentatsmännen. Även att samråda med andra kan vara ett sätt att frånsäga sig kontrollen; då har man satt andra personer i verksamhet. Den som deltar i en terroristcell kan i viss mån vara skyldig till attentatet - fast han eller hon drar sig ur innan det är begånget. 

- Rent generellt kan sägas att risken för brott ökar om man blandar in andra, förklarar Petter Asp.

Thomas Heldmark
Dela |
Sidansvarig: Helena Bornholm
Senast uppdaterad: 2009-08-26
Petter Asp
Petter Asp
Projekt: Från tanke till gärning

Projektledare: Petter Asp, professor, Juridiska institutionen. Uppsala universitet

Projektfinansiering: Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap

Vetenskapsrådet publicerar månadsvis resultaten från ett utvalt forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten som presenteras väljs ut vartefter resultaten återrapporteras till Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund