Forskning vi stödjer
Humaniora och samhällsvetenskap
Månadens projekt
Hur förhindrar vi brott som inte begåtts?
Kan vi förhindra brott innan de begåtts? Är det straffbart att hysa brottsliga avsikter? Petter Asp, professor i juridik, har undersökt lag och rättspraxis för straff vid planerade, men ännu inte genomförda brott.
Förberedelse för brott eller stämpling är straffbart enligt brottsbalken 23:2. Men fältet har många gråskalor och bedömningarna är svåra. Hur långt gångna är förberedelserna? Hur detaljerade är de?
En pistol som någon skaffar med avsikt att döda kan kanske räknas som en brottslig förberedelse. Men om någon köper en kökskniv med samma avsikt? Då är saken inte längre självklar.
- Då ställs genast högre krav på domstolen att tolka handlingen, säger Petter Asp.
Frågan spetsas till ytterligare vid ett brott som grooming, det vill säga när äldre personer under lång tid etablerar kontakt med minderåriga på Internet, lockar dem till ett möte och då begår sexuella övergrepp mot dem. Bör själva aktiviteten vid tangentbordet, som kanske syftar till ett senare övergrepp, vara en straffbar företeelse?
- Där blir det genast mycket svårt. Den som tar kontakt med underåriga på nätet behöver inte ha brottsliga avsikter. Personen kanske finner tillfredsställelse i själva kontakten, säger Petter Asp.
- Domstolarna är inte sällan ganska svajiga i sin argumentation. Det märks att de inte har diskuterat frågorna så mycket, säger han.
Samtidigt ser han en tendens i samhället att vilja förhindra brott innan de begåtts. Den viljan är ofta rationell och den har inte blivit svagare efter den 11 september 2001.
- Men den viljan krockar med straffrätten vars huvudfunktion är att reagera först i efterhand, säger han.
- Det finns en risk att man tittar på gärningsmannen istället för på gärningen. Om jag själv blev ertappad med rånarluva, kofot och en adress till en direktörsvilla så skulle jag säkert kunna förklara mig ur. Men om jag vore en straffad rånare så skulle det kunna ses som förberedelse, säger Petter Asp.
Petter Asp anser att det finns skäl att snarare begränsa än att vidga kriminaliseringen av förberedande gärningar. Det finns fortfarande stora möjligheter för domstolarna att beivra stämpling och förberedelse, anser han.
Det finns emellertid tillfällen då förberedelse ska kunna bestraffas. Det gäller till exempel när den misstänkte har lämnat ifrån sig kontrollen över händelseförloppet. När dyrkmakaren överlämnat dyrkarna som han tillverkat till inbrottstjuvarna. Eller bombmakaren den handgjorda bomben till attentatsmännen. Även att samråda med andra kan vara ett sätt att frånsäga sig kontrollen; då har man satt andra personer i verksamhet. Den som deltar i en terroristcell kan i viss mån vara skyldig till attentatet - fast han eller hon drar sig ur innan det är begånget.
- Rent generellt kan sägas att risken för brott ökar om man blandar in andra, förklarar Petter Asp.

Projektledare: Petter Asp, professor, Juridiska institutionen. Uppsala universitet
Projektfinansiering: Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap