Kan man avgöra i förväg vem som ska få Alzheimers?

Redan nio år före de första tecknen på sjukdom börjar blivande alzheimerpatienters minne för ord och ansikten att svikta. Psykologen Lars Bäckman har i flera undersökningar ringat in tidiga förändringar i hjärnans minnesstruktur som utlöser den åldrandesjukdom som skrämmer oss mest.

Alzheimers sjukdom fyller många av oss med rädsla. Den slår ut centrala minnesfunktioner och suddar bort vår livshistoria och identitet. Till slut glömmer den drabbade hur det går till att äta, sätta sig på en stol, prata.

Risken att insjukna ökar med hög ålder. En halv procent av alla 65-åringar drabbas men vid 90 års ålder har varannan fått sjukdomen.

Tidiga varningstecken

En viktig slutsats från projektet är att de som senare har kommit att drabbas av Alzheimers sjukdom har en avtagande kognitiv kapacitet redan nio år före sjukdomsutbrottet. Vid den tiden syns inga som helst neurologiska tecken på sjukdom men minnet för ord och ansikten börjar bli sämre hos den grupp som sedan insjuknar.

Den kognitiva försämringen är lika stor sex år före insjuknandet. Men ungefär tre år före insjuknandet sker återigen en kraftig försämring av minnet och den mentala snabbheten.

- Det tyder på att hjärnan under en period kan kompensera försämringar i den kognitiva kapaciteten, men att det efter en viss punkt uppstår ett sluttande plan, säger Lars Bäckman som är professor i psykologi på Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet.

Intellektuell aktivitet fördröjer?

Lars Bäckman hänvisar till en skotsk livscykelstudie som visade att barn som i skolåldern lyckades bra i IQ-test, på ålderns höst var mer skyddade mot Alzheimers än dem som fick låga IQ-poäng. Detta, menar Lars Bäckman, öppnar för ett livscykelperspektiv när det gäller Alzheimers sjukdom där sådant som tidiga barndomsfaktorer, genetik och torftig uppväxtmiljö samspelar. Det intressanta vore, anser han, att väga samman de riskfaktorer han själv funnit med andra, studera hur riskfaktorerna samverkar och på så vis kunna göra säkrare prognoser.

-Jag sysslar egentligen med grundforskning, och håller inte på att ta fram läkemedel. Men rent moraliskt som forskare vore det bra att kunna meddela framtida alzheimerspatienter så tidigt som möjligt, säger han.

Dopaminhalt avgörande

- Det är bland annat den sjunkande dopaminhalten som får oss att minnas sämre och tänka långsammare, inte åldrandet i sig. Dopaminkoncentrationen sjunker ju äldre vi blir, berättar Lars Bäckman.

Thomas Heldmark