Månadens projekt
Statsvetenskap

Ska EU bestämma Sveriges flyktingpolitik?

Är EU på väg att sätta en övre gräns för Sveriges flyktingmottagning? Statsvetaren Hans E Andersson har analyserat det politiska spelet bakom en av Europas viktigaste framtidsfrågor.

Om EU:s nya grundlag – det så kallade Lissabonfördraget – går igenom kommer Sveriges rättsliga möjligheter att driva en egen flyktingpolitik att försvinna. Det riskerar då på sikt att bli juridiskt ohållbart att fortsätta ge uppehållstillstånd av synnerligen ömmande skäl, vilket ofta sker idag. Det hävdar statsvetaren Hans E Andersson som har granskat Sveriges skiftande hållning i en avgörande fråga för EU.

- Frågan om ett flyktingpolitiskt samarbete är känslig. I många fall uppfattas möjligheten att reglera vem som får vara i ett land handla om själva kärnan av staten som institution, säger Hans E Andersson.

Sverige tog ett stort ansvar


Under hela sitt EU-medlemskap har Sverige försökt få EU att ta ett större gemensamt ansvar för flyktingpolitiken. Bakgrunden är bland annat flyktingvågen från forna Jugoslavien i början av 90-talet. Då tog Sverige och Tyskland ensamma på sig en stor börda, medan flera andra länder var mer passiva. På bara något år ökade Sveriges befolkning med över en procent på grund av flyktingströmmarna från Balkan.

- Även om det uppfattades nödvändigt att skapa en fristad i Sverige, innebar det givetvis också svårigheter, säger Hans E Andersson.

Problemet har varit hur de gemensamma besluten ska fattas. Ska det ske genom överstatliga beslut där staterna avsäger sin vetorätt? Eller ska de fortsätta att hanteras på mellanstatlig väg? Sverige höll inledningsvis fast vid en mellanstatlig linje som kräver enhälliga beslut. Men det visade sig i praktiken vara en oframkomlig väg. De stater som förde en mer restriktiv flyktingpolitik behövde inte ens bemöda sig att förhandla, utan kunde bara lägga in sitt veto, något som skedde ideligen. De regler som EU trots detta fastställde hamnade på en så låg nivå att det inte blev någon märkbar förändring.   

Golvet får ett tak


I det nuvarande Amsterdamsfördraget gäller minimireglerna som ett golv, som sedan länderna kan överskrida om de så önskar. Men nu är ett skifte på gång. Om Lissabonfördraget träder i kraft, kommer minimireglerna att ersättas med helt gemensamma regler, alltså även ett tak. Länge var alla riksdagspartier utom moderaterna emot denna förändring, men så småningom skedde en omsvängning.

Det ansågs förhandlingstaktiskt omöjligt att kräva att flyktingpolitiken enbart skulle omfatta minimiregler – när i stort sett alla andra medlemsstater ville ha en helt gemensam politik. Men även i sak blev framför allt socialdemokraterna tveksamma till minimiregler. Om ett land stryper flyktingströmmarna söker sig flyktingarna till andra länder som därmed måste ta ett större ansvar. Flyktingpolitiken blir ett Svarte Petter-spel där landet med de mest generösa reglerna blir sittande med det sämsta kortet på hand. Detta kan gemensamma regler undanröja.

Hans E Andersson menar att invandringspolitiken är en av EU:s viktigaste knäckfrågor. Å ena sidan behövs invandrarna -allt färre unga ska försörja allt fler äldre och behovet av arbetskraft växer. Å andra sidan kan politikerna inte bortse från de främlingsfientliga rörelser som härjar i alla EU-länder.

- Detta är verkligen ingen lätt nöt för politikerna att knäcka, säger Hans E Andersson.

Thomas Heldmark

Hans E Anderssons bok "Överstatlig flyktingpolitik" ges ut av Boréa Bokförlag.
Dela |
Sidansvarig: Helena Bornholm
Senast uppdaterad: 2009-08-31
Hans E Andersson
Hans E Andersson
Projekt: Mellan suveränitet och effektivitet – EU:s alltmer gemensamma invandringspolitik

Projektledare: Hans E Andersson, statsvetare, fil. dr, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola

Projektfinansiering: Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap

Vetenskapsrådet publicerar månadsvis resultaten från ett utvalt forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten som presenteras väljs ut vartefter resultaten återrapporteras till Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund