Språklig politik cementerar etniska skillnader på Balkan

I staden Mostar i Bosnien-Hercegovina, med 127 000 invånare, finns numera två universitet, ett bosniskt och ett kroatiskt. De ligger på varsin sida av den flod som delar staden. Före kriget på 90-talet levde de båda etniska grupperna tillsammans. Idag skaffar de sig sina egna lärosäten – och egna språk.

Serbo-kroatiskan som officiellt språk försvann när kriget bröt ut. De nya staterna har utvecklat egna språkliga standarder; serbiska i Serbien och i Republika Srpska, kroatiska i Kroatien och bland bosnien-kroaterna, bosniska bland Bosnien-Hercegovinas muslimer, bosnjakerna. Även vissa grupper i Montenegro hävdar ett eget språk.

Men i grunden är de språkliga skillnaderna små.

Som brittisk och amerikansk engelska

Tillsammans med professor Sven Gustavsson undersöker hon hur språket används som politiskt verktyg i forna Jugoslavien. Sven Gustavsson har undersökt nya läroböcker i Bosnien-Hercegovina på de olika språkliga standarderna. Jasenka Trtak har på plats i Bosnien-Hercegovina studerat hur de ändrade språkliga normerna påverkar skolungdomar.

Det är främst politiker som driver den språkliga separationen, och nästan alltid med en nationalistisk agenda. Vad som är ett språk är en politisk fråga. För att öka skillnaderna dammas ålderdomliga ord av, stavningsregler ändras, nya skolböcker skrivs och andra plockas bort ur bibliotekshyllorna. Skolelever ska helst bara läsa författare ur den egna etniska gruppen.

Alla gör anspråk på nobelpristagaren

- Det är egentligen ett ganska allvarligt ingrepp säger Sven Gustavsson.

Tre språk i parlamentet

Men även om det handlar om politik, så förändras de språkliga normerna. Och ju fler ord och stavningsregler ungdomar lär sig i skolan, desto mer glider språken isär.

Jasenka Trtak har intervjuat gymnasieungdomar för att se hur de nya normerna tar fäste. Bland annat har hon genom en så kallad klusteranalys, räknat användningen av ord och uttryck och kommit fram till att de är tydligt knutna till etniciteten.

Ungdomarna kommer från tre mindre städer i närheten av Sarajevo, en med serbisk-bosnisk majoritet, en med kroatisk-bosnisk, och med muslimsk. Trots att två av städerna bara ligger 14 kilometer från varandra så har ungdomarna alltså olika officiella språk.

Jasenka Trtak tror att ungdomarna kommer att använda det språk de lär sig i skolan när de kommer ut i arbetslivet.

- På så sätt kommer orden att markera deras etniska bakgrund. Språklig politik cementerar etniska skillnader, säger Jasenka Trtak.

Thomas Heldmark