"Styr de äldre till landsbygden"

Kommuner som har många invånare i förvärvsarbetande ålder ska istället betala särskilda avgifter till staten, föreslår Sören Blomquist.

- Vi står inför ökande kostnader för äldrevård. Vår utgångspunkt är att det är billigare att bedriva äldrevården där trängseln av människor, varor och tjänster inte är så stor. Kostnaden för bostäder och lokaler är lägre på landsbygden, säger Sören Blomquist.

Insikten har vuxit fram i ett brett upplagt forskningsprojekt om hur kommunerna handskas med skattepengar, statsbidrag och med väljarnas förtroende. Det är fem nationalekonomer under ledning av professor Sören Blomquist som producerat ett tiotal studier, både teoretiska och empiriska, där de granskat det kommunala självstyret och kommunernas relation till staten. Forskningen anses vara av stort intresse. Kommuner har fått allt större ekonomisk och politisk betydelse de senaste decennierna. De står för 25 procent av landets BNP och var femte anställd är kommunalanställd.

Skatt efter ålder

- Skatteskalorna ska se olika ut i olika åldersgrupper. Andra kända sätt att försöka omfördela resurser via skattsedeln har visat sig ge större ogynnsamma bieffekter. Om vi beskattas efter inkomst tenderar vi att arbeta mindre eller försöka komma undan skatt. Men ålder är något vi inte kan komma undan. Då kan vi omfördela med mindre snedvridningar.

Enligt Sören Blomquist finns tankarna redan bland en handfull amerikanska ekonomer, bland annat kommer under våren en doktorsavhandling vid Harvard som tangerar området. 

Det har också gjorts en rad empiriska studier inom projektet. Bland annat har man funnit att kommunerna härmar varandra när det gäller skattesatser och kostnader för socialbidrag. Om en kommun sänker skatten är sannolikheten stor att grannkommunen följer efter. Detta oavsett vilken politisk färg kommunstyret har. Rädslan är stor att förlora de attraktiva invånarna med höga inkomster.

Ingen vill betala mest i socialbidrag

- Om det faktiskt är så att socialbidragstagare flyttar till kommuner som har högre socialbidragsnorm spelar ingen roll, det räcker att politiker har den uppfattningen, säger nationalekonomen Matz Dahlberg som deltagit i projektet.

Men kommunerna tävlar också i att använda skattepengarna så klokt som möjligt, så kallad yardstick competition, måttstocks-konkurrens. Vilken service får grannkommunen ut av varje skattekrona, och vad får vi? Detta, menar Dahlberg, är en mer konstruktiv tävlan.  

- Här handlar det snarare om att politikerna vill bli omvalda, inte om att locka till sig skattekraft. De vet att väljarna tittar på grannkommunerna och jämför när de ska betygsätta sina politiker inför val, säger Matz Dahlberg.

Thomas Heldmark